Okej. Men visst att man skulle kunna muttra ett "hrrm", knappt att man kan skriva ett blogginlägg om det. Men steget därifrån till att känna ett trängande behov av att delge resten av världen en iakttagelse som denna...Det är ganska otroligt. Om de känner att det på något sätt definierar deras liv, så vem är jag att döma?
Tänkte annars fira morgondagens sovmorgon med ett äpple. Glad över mitt sunda förhållningssätt till föda går jag till kylen. Väl tillbaka har jag fått med mig en halv chokladkaka tillsammans med äpple. Suck och mums!
No comments:
Post a Comment