Sitter här och pillar med min nya mobil. Jo, nu har jag fått upp locket. Eller, jag och jag. Åkte in till stan idag och gick till en tre-butik för att säga att "Nej, det måste vara något fel på modellen", för det var det ju. Jag satt som sagt en hel jävla eftermiddag...Visserligen kände jag mig säker på att när jag väl var där skulle expediten enkelt öppna mobilen och gapskratta mig mitt i huvudet, men nej, jag trodde nog att det var något fel på riktigt.
Jag kom dit. Jag berättade. Hon tittade. Hon öppnade. Hon skrattade. Jag gick.
Nej, hon skrattade inte. Resten är sant. Haha illa va?! Hon höll god min iaf, och satte även i SIM-kortet åt mig. Jag sa att "Nej, det där kan jag nog fixa själv", men hon ville fixa det åt mig. Antar att hon inte ville ha dit mig igen :p Kanske bäst...Hur lyckas jag? Jag försökte ju med allt! ALLT! Och hon bara klickar upp den. Tummen mitt i handen, jojo.
Just nu skäms jag även lite över mitt tredje är på gymnasiet. Har ju haft det så sjukt slappt i början. Kan jag haft 8 hela lektioner denna vecka sammanlagt? Igår Göteborg som sagt, dock ingen Liseberg för mig. Kände att "Nej, jag var där för inte länge sen och 350 är ju lite pengar". Lite staden istället. GBG är sjuuuukt mycket mysigare än Sthlm. Alltså, i Stockholm är alla så emo eller alternativa. Alla ska ha sån uppmärksamhet och vara så speciella. I Göteborg var det lite snällare. Lite vanligare. Lite goare :) Men ni fattar vad man blir pepp på att flytta till en storstad va? Där allt är lite ytligare, där man inte behöver gå i samma affärer varje gång man ska ta en sväng på stan, där det händer lite större grejer och där man inte kan ge sig fan på att det finns minst tre till på skolan som har exakt samma jacka man köpte för tre dagar sedan på JC.
Eller samma tröja. Jag har en tröja, nu ser jag en med en likadan på berzan. Därför vill jag inte ha på den tröjan mer, liksom, kul att möta killen i korridoren. Hej, men ser man på, vi har likadana tröjor. Ska vi starta en sektion?
Vet vet, jag är oerhört larvig men jag tycker sånt är jobbigt. Visst, skor, jeans eller kanske en lite mer diskret tröja är lugnt, men liksom, det här är så tydligt. Vitt med oranga och svarta linjer. Syns på långt håll lixx. Tröjan kommer endast användas på lördagar och söndagar från och med nu.
Det var det. Nu ska jag duscha, inte gjort det på typ 37 timmar och 50 minuter. Groows (ska betyda äckligt på engelska, korrekt stavning är för mig okänd ^^)
PS. Jag tänkte inte ens tanken på att rubriken skulle rimma. Bara för att klargöra då vissa menar att jag använder s.k nödrim :O
Friday, August 31, 2007
Wednesday, August 29, 2007
Tjock spec ^^
Jag är fortfarande emo. Alltså...Hela dagen har bara utvecklat sig till kiss. Första halvan var rena friden och fröjden. Tralala. Lyckligt ovetande om vad som komma skulle. Jag trodde på en schön eftermiddag där jag endast behövde tvätta lite kläder och ta de lugnt, samt pilla med min mobil. Och nu sitter jag här utan mobil och ja...
Alltså, egentligen är de ju bara mobilen som förstört. Fatta frustrerande det är! Dessutom råkade jag nyss, då jag letade efter lösningar på mina problem, hamna på en sida som hade mobilen jag precis billigare...alltid så, varför förvånad? Jaja, ingen lösning, flera rakblad.
Öhm jaja, sen fungerade inte tvättningen jättebra. Jag stoppade in tvätt. Tog ut tvätt. Såg ett par svarat byxor (mina naturligtvis) som var vitprickiga på baksidan.Svaret fanns i en bakficka, där jag glömt en servett. Hurra.
Ett glödjeämne idag är att jag får låna min fysiklärares parkeringsplats imorgon ^^ Vi som läser Fysik B i vår klass får åka med till GBG imorn, hastigt och lustigt, med två andra klasser. Rätt soft, universeum sen fritt fram typ :D Ska ta bil för vi kanske inte hinner me sista bussen, jag o Penny. Anteckna.
Då viändå är inne på lärare lite...I går fick jag två härliga kommentarer utav personal på berzan.
Först i matkön:
- Äh, jag tar nog en korv till, sa jag högt och litegrann till en mattant.
- Ja, du ser ut som en sån som kan äta sådär mycket, svarade hon.
- Tack, sa jag och log....Eller, kanske inte, fortsatte jag.
Öhm mjo...Jag ser ut som en sån som äter mycket, jo jag tackar. Måndag för små jeans, idag storätare ^^
Nästa, fysiken. Vi fick ett labbpapper som vi inte varit med på.
- Ja, du Jenny, behöver inte bry dig om den här uppgiften, sa läraren.
- Men du Marcus, det kanske är bäst att du tar dig en titt på den, fortsatte han.
Haha, är jag den puckade nu också som behöver extraplugg? xD
Mitt självförtroende är i botten...Ska gråta en skvätt på mobilen i hopp om att det blir bättre, och sen ska jag somna :D Natti!
Alltså, egentligen är de ju bara mobilen som förstört. Fatta frustrerande det är! Dessutom råkade jag nyss, då jag letade efter lösningar på mina problem, hamna på en sida som hade mobilen jag precis billigare...alltid så, varför förvånad? Jaja, ingen lösning, flera rakblad.
Öhm jaja, sen fungerade inte tvättningen jättebra. Jag stoppade in tvätt. Tog ut tvätt. Såg ett par svarat byxor (mina naturligtvis) som var vitprickiga på baksidan.Svaret fanns i en bakficka, där jag glömt en servett. Hurra.
Ett glödjeämne idag är att jag får låna min fysiklärares parkeringsplats imorgon ^^ Vi som läser Fysik B i vår klass får åka med till GBG imorn, hastigt och lustigt, med två andra klasser. Rätt soft, universeum sen fritt fram typ :D Ska ta bil för vi kanske inte hinner me sista bussen, jag o Penny. Anteckna.
Då viändå är inne på lärare lite...I går fick jag två härliga kommentarer utav personal på berzan.
Först i matkön:
- Äh, jag tar nog en korv till, sa jag högt och litegrann till en mattant.
- Ja, du ser ut som en sån som kan äta sådär mycket, svarade hon.
- Tack, sa jag och log....Eller, kanske inte, fortsatte jag.
Öhm mjo...Jag ser ut som en sån som äter mycket, jo jag tackar. Måndag för små jeans, idag storätare ^^
Nästa, fysiken. Vi fick ett labbpapper som vi inte varit med på.
- Ja, du Jenny, behöver inte bry dig om den här uppgiften, sa läraren.
- Men du Marcus, det kanske är bäst att du tar dig en titt på den, fortsatte han.
Haha, är jag den puckade nu också som behöver extraplugg? xD
Mitt självförtroende är i botten...Ska gråta en skvätt på mobilen i hopp om att det blir bättre, och sen ska jag somna :D Natti!
Dagens I-landsproblem:
Alltså det här är ju helt jävla sinnessjukt. Jag kommer hem från skolan, glad i luvan och öppnar brevlådan. Jiipii, hittar en lapp där de står jag kan komma och hämta min mobil på Hemköp. Tjoo! Cyklar, ännu mer glad i luvan, till Hemköp och hämtar ut paketet. Kommer hem, gör lite nödvändiga saker typ tömma maskineriet, sätta på kaffe och sätta på msn innan jag börjar handskas med min telefon. Kollar bruksen...
1) Vänd baksidan av telefonen mot dig och avlägsna bakstycket genom att skjuta det framåt.
90 minuter senare är jag kvar på samma nummer. Jag får inte upp det förbannade bakstycket! Helt jävla sjukt! Det sitter fanimej fastgjutet. Har försökte och trycka hit och dit, jag frågade min syster, jag har använt en sugplopp och satt fast för att få lite grepp. Men inte va, jag ska väl inte få leka med honom. Alltså jag blir så jävla arg. Ni vet att jag kan bli upprörd. Och det här är en sån sak. Men nu har jag varit upprörd så länge att jag är nära till gråten. Buhu mitt liv är så jobbigt. Aja, när inte mobilen vill leka kan jag ta fram mina andra vänner som ofta trippar fram vid situatiuoner som denna..the rakblad.<3
1) Vänd baksidan av telefonen mot dig och avlägsna bakstycket genom att skjuta det framåt.
90 minuter senare är jag kvar på samma nummer. Jag får inte upp det förbannade bakstycket! Helt jävla sjukt! Det sitter fanimej fastgjutet. Har försökte och trycka hit och dit, jag frågade min syster, jag har använt en sugplopp och satt fast för att få lite grepp. Men inte va, jag ska väl inte få leka med honom. Alltså jag blir så jävla arg. Ni vet att jag kan bli upprörd. Och det här är en sån sak. Men nu har jag varit upprörd så länge att jag är nära till gråten. Buhu mitt liv är så jobbigt. Aja, när inte mobilen vill leka kan jag ta fram mina andra vänner som ofta trippar fram vid situatiuoner som denna..the rakblad.<3
Monday, August 27, 2007
Kom inte på någon rubrik :D
Mitt självförtroende fick sig en rejäl törn idag. Efter skolan (slutade 11.40 :D) gick jag o Elin en runda på staden. Först blev jag mycket glad, då jag kärade ner mig totalt i ett par hängslen på slipsgossen. Guldiga eller silvriga, jag ska köpa! :D:D
Men sen kom det jobbiga...Vi kollade jeans åt mig. Första paret, stl 32 i midjan. Nej, jag gick inte i dom. Faktiskt inte i närheten. Suck, men de var ju faktiskt JL och de har små storlekar. Nästa, samma modell,m 34 i midjan. Nej, faktiskt inte heller nära. Jag kunde inte ens knäppa dom, saknades 5 cm! Herregud! Panik! När jag skulle få av dom var det också stora bekymmer, byxhelvetet var typ insytt längst ner så de kom knappt över fötterna :S
Testade ytterligare 3 par innan vi gav upp. Jag ville inte bli knäckt fler gånger. Men herregud, så mycket större har jag inte blivit. Inte ens större alls ^^ Mitt fel var det i vilket fall inte, det var jeansen det var fel på. Så det så!
Lösningen på mina emo-tankar efter alla för små jeans blev att äta glass i Gränden.
Där har ni min glass. Hur brukar en mjukglass se ut?
.jpg)
Och hur ser min ut?:p
Haha, tror ni tjejen som gjorde den var nöjd med resultatet? Ser ju för fan ut som en muffin ^^
Va vid det där cafeét vid hissen i gränden...så ni vet ;-)
Och så kom jag hem. Satte mig vid msn. Blev kvar. Blev kvar ännu mer. Gick en promenad med massa överskottsenergi som jag fick ut genom, att sjunga och dansa på de ännu regnvåta gatorna i det mörka Ljungsbro. A-a-amanda, a-amanda :D
Nu ska jag sova, imorn ska jag på spännande utgrävning! Pusspuss
Men sen kom det jobbiga...Vi kollade jeans åt mig. Första paret, stl 32 i midjan. Nej, jag gick inte i dom. Faktiskt inte i närheten. Suck, men de var ju faktiskt JL och de har små storlekar. Nästa, samma modell,m 34 i midjan. Nej, faktiskt inte heller nära. Jag kunde inte ens knäppa dom, saknades 5 cm! Herregud! Panik! När jag skulle få av dom var det också stora bekymmer, byxhelvetet var typ insytt längst ner så de kom knappt över fötterna :S
Testade ytterligare 3 par innan vi gav upp. Jag ville inte bli knäckt fler gånger. Men herregud, så mycket större har jag inte blivit. Inte ens större alls ^^ Mitt fel var det i vilket fall inte, det var jeansen det var fel på. Så det så!
Lösningen på mina emo-tankar efter alla för små jeans blev att äta glass i Gränden.
Där har ni min glass. Hur brukar en mjukglass se ut?
.jpg)
Och hur ser min ut?:p
Haha, tror ni tjejen som gjorde den var nöjd med resultatet? Ser ju för fan ut som en muffin ^^
Va vid det där cafeét vid hissen i gränden...så ni vet ;-)
Och så kom jag hem. Satte mig vid msn. Blev kvar. Blev kvar ännu mer. Gick en promenad med massa överskottsenergi som jag fick ut genom, att sjunga och dansa på de ännu regnvåta gatorna i det mörka Ljungsbro. A-a-amanda, a-amanda :D
Nu ska jag sova, imorn ska jag på spännande utgrävning! Pusspuss
Sunday, August 26, 2007
Är det här ett bröst?!
Fan jag har ljugit. Eller gjort något dumt. Alltså, jag skulle ju ha en vit mobil. Men den var visst svart, såg jag när jag kolla genom orderbeställning eller va man nu säger. Knasigt allt kan bli.
Första helgen avklarad. Typ åkt massa bil. Varit ute i Kisaskogarna och upplevt landet utan täckning på mobilen och massa kossor :D
Var asså o firade Linnea i klassen som fyllde 18...Haha när vi kollade film, Christina låg typ på mig ^^
- Alltså, är det här ett bröst? frågade jag och kände efter i tron om att det absolut inte var det.
- Ja, hahahaa, svarade hon.
- Näää? Jag trodde det var ett revben, sa jag HELT seriöst!
Öhm annars har det gått snabbt. Och nu sitter man här igen, måndag och skola. Blääää!
Dock måste jag pynta mitt skåp litegrann. Och köpa pennor. Jag köpte pennor på Happy Shop (f.ö en mysig affär, eller hur Maria?:D). Dom gick sönder idag, 2 dagar gamla. Lol.
Nej vet ni vad, det är dags för mig att sova faktiskt. Jag känner mig lite poetisk, men jag sparar mig nån dag eller två.
Första helgen avklarad. Typ åkt massa bil. Varit ute i Kisaskogarna och upplevt landet utan täckning på mobilen och massa kossor :D
Var asså o firade Linnea i klassen som fyllde 18...Haha när vi kollade film, Christina låg typ på mig ^^
- Alltså, är det här ett bröst? frågade jag och kände efter i tron om att det absolut inte var det.
- Ja, hahahaa, svarade hon.
- Näää? Jag trodde det var ett revben, sa jag HELT seriöst!
Öhm annars har det gått snabbt. Och nu sitter man här igen, måndag och skola. Blääää!
Dock måste jag pynta mitt skåp litegrann. Och köpa pennor. Jag köpte pennor på Happy Shop (f.ö en mysig affär, eller hur Maria?:D). Dom gick sönder idag, 2 dagar gamla. Lol.
Nej vet ni vad, det är dags för mig att sova faktiskt. Jag känner mig lite poetisk, men jag sparar mig nån dag eller två.
Detektiv Gösta och den stora cerat-kuppen, del 3
- Ingenting går upp mot morgonkaffet, sa Gösta nöjt till sin uppstoppade daggmask vid sitt köksbord. Tisdagen till ära hade han brett sig en riktigt fin macka med smör och ost. Han visste inte riktigt varför, men nog kändes det som en kanondag. Han nynnade med i eko-nyheternas jingel och blev upprörd över allt våld det berättades om i samhället. Han blev så upprörd över våldet att han tog sin kaffemugg och pussade den, bara för att visa att kärlek är bäst. Dock brände han sina läppar vid pussen. Gösta gnäggade till, och åkte till jobbet.
En efter en hasade sig djuren in i konferensrummet vid polisstationen. Gösta hade bestämt att en genomgång skulle hållas i den något skumma cerat-affären innan fallet skickades vidare.
- Då sätter vi igång, började älgen, men avbröts snabbt utav Björn-Otto.
- Rådbjer då? Ska vi inte vänta på honom?
- Den slöpellen för skylla sig själv om han ligger uppe hela nätterna. Är man inte i tid, är man inte i tid, fastslog Gösta och alla djuren imponerades av dennes vassa slutledningsförmåga.
Ingen vågade säga emot. Gösta gick igenom alla rapporter, och avslutade med att säga att han skickar det vidare till "en annan instans" i eftermiddag. Därför kunde inte Gösta deltaga i de övriga djurens eftermiddagsverksamhet: Att utreda ett antal mystiska försvinnanden av exklusiva hörapparater på ålderdomshemmet.
Tre molokna djur gick ut från polisstationen.
- Nej, alltså, det mååste vara något fel här va...liksom, jag har typ aldrig varit med om att Rådbjer varit sen en tisdag, sa Didde.
- Jasså inte, muttrade Björn-Otto.
- Alltså...vi vet ju att Rådbjer gärna kommer för sent vissa dagar, men det är bara då det går BRA filmer på nätterna...Måndagnätter är alltid sämst, därför kan han omöjligt komma för sent en tisdag. Det har aldrig hänt!
- Du har faktiskt en poäng, sa Björn-Otto. Så är det alltid för mig på torsdagar, för då visar Lattjo Lajban "Bananer i pyjamas" på morgonen så jag kommer för sent.
- Men hur ska vi hitta Rådbjer? Jag slår vad om att han luskat vidare i det här med ceraten, sa Didde.
- Har ni glömt att jag är Sveriges bästa spårkoussa? morrade Junior något besviket. Jag har redan hittat spåret efter hans bil, följ mig, sa han och galopperade iväg.
"Humor att se Junior galoppera", tänkte Didde innan han satte av iväg efter honom.
Rådbjer vaknade med en bultande huvudvärk. Vafan hände egentligen? Var i hela friden är jag? Kors i karamellen, jag är ju fastbunden! Klang i kantarellen, hela min päls är skitig. Tjong i medaljongen, jag är kissnödig! Rådbjer kunde dock, trots sina stora bekymmer, tänka klart. Lypsyl...just det, jag såg en plan...En avvecklingsplan för ceraten! Lypsyl hade infiltrerat små ondskefulla sändare i de andra ceratföretagens styrelsers hjärnor. Därifrån hade de styrt upp försäljningarna till Lypsyl för struntsummor. Därigenom kunde de få kontroll över varenda cerat. Och målet var alltså att förstöra alltihop. Rådbjer blev förskräckt. "Det är ju värre än varenda foppatoffel i hela världen", skrek han högt och började lipa.
Precis som Rådbjer torkat tårarna öppnades dörren i den lilla, stela cellen han satt i. In kom Miss Sylvia. Hon är ju vedervärdig, tänkte Rådbjer. Riktigt stora tänder, långa öron som hängde på sniskan och en hutlöst grotesk näsa där näsborrarna fladdrade varenda gång hon drog in luft. En blandning av bäver, kanin och elefant. Mindre lyckad mix.
- Hej Rådbjer. Du vet vem jag är, så låt mig presentera min make, Mr Lyppo.
Rådbjer kunde inte tro sina ögon. In kom hetaste av de hetaste puddingar Rådbjer någonsin sett. Inte ens när han gästspelade i barnprogrammet "Krambjörnarna" var de så söta som denne Lyppo var. Och han är ihop med den där...lymmeln! Fy fan. Rådbjer blev riktigt upprörd., men kunde ändå hålla sig till sans och han hälsade.
- Angenämt, sa Lyppo. Tyvärr lär det där bli din sista tasskakning i ditt liv. Vi kan inte riskera någonting, så det är köttkvarnen nästa. Precis som för dina vänner, som vi sett komma in i fabriken på övervakningskamerorna. Synd att de också ska behöva dö för din dumhet. Hälsa Jesus, avslutade han.
Värst vad han var len i truten, tänkte Rådbjer precis då celldörren slog igen med en stor smäll.
Två tassar och åtta klövar smög fram över laminatgolvet i Lypsyl-fabriken. Junior spårade enkelt upp var Rådbjer tagit vägen, och Didde sparkade bakdörren bakut så den föll. Vilket team de var, och så tysta också. När de nu vandrade runt i de mörka korridorerna såg Junior plötsligt Miss Sylvia och Mr Lyppo gå ifrån en celldörr och låsa.
- Visst måste Rådbjer vara där inne, sa Junior.
- Absolut, sa Didde. Vi tar trappan upp! Kom ko!
Väl uppe för trappan stannade Didde upp.
- Dumma björn...Var har han nu tagit vägen?
Samtidigt hördes ett avlägset plumsande följt av en spolning.
- Jag har ju alltid sagt att Björn-Otto borde träna sin blåsa lite oftare. Jag slutade tjata då jag kom på honom sitta och blåsa ut ljus på rummet och han sa "Nu kan jag blåsa jättestarkt" då jag kom in, sa Didde suckande.
Junior svarade med ett uppgivet "Mu". I samma ögonblick hördes ett elakt skratt. Hela korridoren var täckt av kråkor, som svävade ovanför dom. Didde gnäggade och Junior försökte rikta sitt specialvapen, att skjuta mjölk från sina spenar, mot dem men kråkorna var övermäktiga. Slutligen hade de omringat Didde och Junior, som inget kunde göra.
Efter allt lipande kom så Rådbjer på att han för två år sedan faktiskt var BM (Björnmästare) i gymnastiken. Han specialtrick var att sätta sig på sitt huvud, ett trick som inte setts till sedan den store mästaren Blint var aktiv på 50-talet. Nu tog han fram sina någoit ringrostiga kunskaper, sträckte fram huvudet och ner mot det heligaste, använde sina magmuskler och lyfte upp sig själven bit där fram och körde in huvudet under. Smärta, kände Rådbjer då hans lilla vadderade huvud trycktes mot stengolvet, men till slut nådde han till sina bakbundna händer...Nu var det bara att börja gnaga.
Didde och Junior var fast. Kråkorna pickade på Juniors horn och brände Diddes hovar. Kråkorna var så upptagna med att mobbas så de hörde inte Björn-Otto som kom gående på trappan. Björn-Otto hörde ett råmande ifrån kråkflocken, och förstod hur läget var. Nu var det dags. Nu eller aldrig. Länge hade han tränat för att få använda det, och här var det perfekta tillfället för Björn-Otto att använda sitt specialvapen. Två djupa andetag, sen frustade han högt och tog sats...
---------------------------------------------------------------------------------
Upplösningen är nära nu. Ska våra vänner lyckas befria sig själva och sedan sätta dit Lyppo och Sylvia? Håller Rådbjers vadderade huvud för belastningen från hans kropp? Och var håller egentligen Gösta hus? Missa inte den fjärde och sista delen av "Detektiv Gösta och den stora ceratkuppen".
En efter en hasade sig djuren in i konferensrummet vid polisstationen. Gösta hade bestämt att en genomgång skulle hållas i den något skumma cerat-affären innan fallet skickades vidare.
- Då sätter vi igång, började älgen, men avbröts snabbt utav Björn-Otto.
- Rådbjer då? Ska vi inte vänta på honom?
- Den slöpellen för skylla sig själv om han ligger uppe hela nätterna. Är man inte i tid, är man inte i tid, fastslog Gösta och alla djuren imponerades av dennes vassa slutledningsförmåga.
Ingen vågade säga emot. Gösta gick igenom alla rapporter, och avslutade med att säga att han skickar det vidare till "en annan instans" i eftermiddag. Därför kunde inte Gösta deltaga i de övriga djurens eftermiddagsverksamhet: Att utreda ett antal mystiska försvinnanden av exklusiva hörapparater på ålderdomshemmet.
Tre molokna djur gick ut från polisstationen.
- Nej, alltså, det mååste vara något fel här va...liksom, jag har typ aldrig varit med om att Rådbjer varit sen en tisdag, sa Didde.
- Jasså inte, muttrade Björn-Otto.
- Alltså...vi vet ju att Rådbjer gärna kommer för sent vissa dagar, men det är bara då det går BRA filmer på nätterna...Måndagnätter är alltid sämst, därför kan han omöjligt komma för sent en tisdag. Det har aldrig hänt!
- Du har faktiskt en poäng, sa Björn-Otto. Så är det alltid för mig på torsdagar, för då visar Lattjo Lajban "Bananer i pyjamas" på morgonen så jag kommer för sent.
- Men hur ska vi hitta Rådbjer? Jag slår vad om att han luskat vidare i det här med ceraten, sa Didde.
- Har ni glömt att jag är Sveriges bästa spårkoussa? morrade Junior något besviket. Jag har redan hittat spåret efter hans bil, följ mig, sa han och galopperade iväg.
"Humor att se Junior galoppera", tänkte Didde innan han satte av iväg efter honom.
Rådbjer vaknade med en bultande huvudvärk. Vafan hände egentligen? Var i hela friden är jag? Kors i karamellen, jag är ju fastbunden! Klang i kantarellen, hela min päls är skitig. Tjong i medaljongen, jag är kissnödig! Rådbjer kunde dock, trots sina stora bekymmer, tänka klart. Lypsyl...just det, jag såg en plan...En avvecklingsplan för ceraten! Lypsyl hade infiltrerat små ondskefulla sändare i de andra ceratföretagens styrelsers hjärnor. Därifrån hade de styrt upp försäljningarna till Lypsyl för struntsummor. Därigenom kunde de få kontroll över varenda cerat. Och målet var alltså att förstöra alltihop. Rådbjer blev förskräckt. "Det är ju värre än varenda foppatoffel i hela världen", skrek han högt och började lipa.
Precis som Rådbjer torkat tårarna öppnades dörren i den lilla, stela cellen han satt i. In kom Miss Sylvia. Hon är ju vedervärdig, tänkte Rådbjer. Riktigt stora tänder, långa öron som hängde på sniskan och en hutlöst grotesk näsa där näsborrarna fladdrade varenda gång hon drog in luft. En blandning av bäver, kanin och elefant. Mindre lyckad mix.
- Hej Rådbjer. Du vet vem jag är, så låt mig presentera min make, Mr Lyppo.
Rådbjer kunde inte tro sina ögon. In kom hetaste av de hetaste puddingar Rådbjer någonsin sett. Inte ens när han gästspelade i barnprogrammet "Krambjörnarna" var de så söta som denne Lyppo var. Och han är ihop med den där...lymmeln! Fy fan. Rådbjer blev riktigt upprörd., men kunde ändå hålla sig till sans och han hälsade.
- Angenämt, sa Lyppo. Tyvärr lär det där bli din sista tasskakning i ditt liv. Vi kan inte riskera någonting, så det är köttkvarnen nästa. Precis som för dina vänner, som vi sett komma in i fabriken på övervakningskamerorna. Synd att de också ska behöva dö för din dumhet. Hälsa Jesus, avslutade han.
Värst vad han var len i truten, tänkte Rådbjer precis då celldörren slog igen med en stor smäll.
Två tassar och åtta klövar smög fram över laminatgolvet i Lypsyl-fabriken. Junior spårade enkelt upp var Rådbjer tagit vägen, och Didde sparkade bakdörren bakut så den föll. Vilket team de var, och så tysta också. När de nu vandrade runt i de mörka korridorerna såg Junior plötsligt Miss Sylvia och Mr Lyppo gå ifrån en celldörr och låsa.
- Visst måste Rådbjer vara där inne, sa Junior.
- Absolut, sa Didde. Vi tar trappan upp! Kom ko!
Väl uppe för trappan stannade Didde upp.
- Dumma björn...Var har han nu tagit vägen?
Samtidigt hördes ett avlägset plumsande följt av en spolning.
- Jag har ju alltid sagt att Björn-Otto borde träna sin blåsa lite oftare. Jag slutade tjata då jag kom på honom sitta och blåsa ut ljus på rummet och han sa "Nu kan jag blåsa jättestarkt" då jag kom in, sa Didde suckande.
Junior svarade med ett uppgivet "Mu". I samma ögonblick hördes ett elakt skratt. Hela korridoren var täckt av kråkor, som svävade ovanför dom. Didde gnäggade och Junior försökte rikta sitt specialvapen, att skjuta mjölk från sina spenar, mot dem men kråkorna var övermäktiga. Slutligen hade de omringat Didde och Junior, som inget kunde göra.
Efter allt lipande kom så Rådbjer på att han för två år sedan faktiskt var BM (Björnmästare) i gymnastiken. Han specialtrick var att sätta sig på sitt huvud, ett trick som inte setts till sedan den store mästaren Blint var aktiv på 50-talet. Nu tog han fram sina någoit ringrostiga kunskaper, sträckte fram huvudet och ner mot det heligaste, använde sina magmuskler och lyfte upp sig själven bit där fram och körde in huvudet under. Smärta, kände Rådbjer då hans lilla vadderade huvud trycktes mot stengolvet, men till slut nådde han till sina bakbundna händer...Nu var det bara att börja gnaga.
Didde och Junior var fast. Kråkorna pickade på Juniors horn och brände Diddes hovar. Kråkorna var så upptagna med att mobbas så de hörde inte Björn-Otto som kom gående på trappan. Björn-Otto hörde ett råmande ifrån kråkflocken, och förstod hur läget var. Nu var det dags. Nu eller aldrig. Länge hade han tränat för att få använda det, och här var det perfekta tillfället för Björn-Otto att använda sitt specialvapen. Två djupa andetag, sen frustade han högt och tog sats...
---------------------------------------------------------------------------------
Upplösningen är nära nu. Ska våra vänner lyckas befria sig själva och sedan sätta dit Lyppo och Sylvia? Håller Rådbjers vadderade huvud för belastningen från hans kropp? Och var håller egentligen Gösta hus? Missa inte den fjärde och sista delen av "Detektiv Gösta och den stora ceratkuppen".
Saturday, August 25, 2007
Det blir en Nokia!
Då är det avgjort. Nokia 6288 vs. LG U880: 11-4
Nokian vann alltså ganska betryggande, vilket betyder att jag ska köpa en sådan. Och det var precis vad jag gjorde, beställde en igår. Då kom nästa dilemma: Vilken färg, svart eller vit?! Men med lite experthjälp blev det den vita, lite mer "classy", sa min rådgivare plus att den passar till min nya vita jacka. Se, vissa tänker då på allt ^^
Känns väldigt tryggt att jag kan få hjälp av mina läsare i svåra situationer. Jag är er evigt tacksam, och kommer säkerligen utnyttja detta än mer, för att slippa göra egna val. Till slut blir jag helt apatisk och kan aldrig välja något förrän jag haft en omröstning. "Marcus, hur tänkte du egentligen i den där uppgiften?".
"Öhm...Vet inte", och så blir det en omröstning. Hur tänkte Marcus egentligen?
Lolli :)
Jaojao, första skolveckan är nu avklarad. Med mycket möda och stort besvär, minst sagt. Allt är som sig bör och som sig varit, så att säga. Schemat var sisådär. Ingen sovmorgon, riktigt surt. Men men, här sitter jag...Och det är helg! Hela två dagar innan det är måndag. Ajust de, alla nollor. Inte glömma! Små. Mycket små. Men lite söta. Hoho :D
Farbror Vattenmelon <3
Just det. Detektiv Gösta och den stora ceratkuppens tredje del kommer att publiceras imorgon, söndag. Hur kommer det gå för Rådbjer? Kommer hans vänner att kunna spåra honom till Lypsylfabriken? Svaren får ni imorgon!
Nokian vann alltså ganska betryggande, vilket betyder att jag ska köpa en sådan. Och det var precis vad jag gjorde, beställde en igår. Då kom nästa dilemma: Vilken färg, svart eller vit?! Men med lite experthjälp blev det den vita, lite mer "classy", sa min rådgivare plus att den passar till min nya vita jacka. Se, vissa tänker då på allt ^^
Känns väldigt tryggt att jag kan få hjälp av mina läsare i svåra situationer. Jag är er evigt tacksam, och kommer säkerligen utnyttja detta än mer, för att slippa göra egna val. Till slut blir jag helt apatisk och kan aldrig välja något förrän jag haft en omröstning. "Marcus, hur tänkte du egentligen i den där uppgiften?".
"Öhm...Vet inte", och så blir det en omröstning. Hur tänkte Marcus egentligen?
Lolli :)
Jaojao, första skolveckan är nu avklarad. Med mycket möda och stort besvär, minst sagt. Allt är som sig bör och som sig varit, så att säga. Schemat var sisådär. Ingen sovmorgon, riktigt surt. Men men, här sitter jag...Och det är helg! Hela två dagar innan det är måndag. Ajust de, alla nollor. Inte glömma! Små. Mycket små. Men lite söta. Hoho :D
Farbror Vattenmelon <3
Just det. Detektiv Gösta och den stora ceratkuppens tredje del kommer att publiceras imorgon, söndag. Hur kommer det gå för Rådbjer? Kommer hans vänner att kunna spåra honom till Lypsylfabriken? Svaren får ni imorgon!
Tuesday, August 21, 2007
Hjälp mig välja mobil!
Jag brottas med stora bekymmer. Ska inhandla en ny mobil nu, och har efter en del letande på internet hittat två kandidater till den åtråvärda platsen i min vänstra byxficka. Men som sagt, två är en mer än ett, och därför finns det ingen vinnare ännu. Som den velande lilla pojke utan egen vilja jag är, tänker jag helt enkelt lägga detta dilemma i era, kära bloggläsares, händer.
Ungefär hundra år efter att Halmis börjat med sina mysiga omröstningar orkar även jag nyttja funktionen. Ni röstar till höger, om ni inte sett det. Ett enkelt knapptryck. Men först måste ni ju se de två kandidaterna.
LG U880, http://www.mobilesheaven.se/mobiltelefoner/lg_u880-c-855.html
Vikbar modell, och det gillar jag. Den är fin, trevlig men...Är den tillräckligt fin för att bräcka motståndaren? OBS! Inte den rosa modellen, utan grått eller svart xD
Nokia 6288, http://www.nokia.se/phones/6288/
Nokia ja...När alla har SonyEricsson, ska jag ha en Nokia. Var så skeptisk så mot slide-modellen, men tycker den kändes rätt okej. Nokia?
Jojo. Slide vs. vikbar. Nokia vs. LG.
Vilken fajt!
Ungefär samma pris på de båda telefonerna...
Så ta denna unika chans, rösta och påverka mitt liv! Jag lovar fullt ut att köpa den telefonen som blir framröstad. Följer jag inte resultatet, har jag bloggat för sista gången*. Deadline för röstningen blir torsdag kväll...Rösta duktigt, gott folk!
*= i händelse av att framröstad telefonen är slutsåld gäller inte mitt löfte.
Ungefär hundra år efter att Halmis börjat med sina mysiga omröstningar orkar även jag nyttja funktionen. Ni röstar till höger, om ni inte sett det. Ett enkelt knapptryck. Men först måste ni ju se de två kandidaterna.
LG U880, http://www.mobilesheaven.se/mobiltelefoner/lg_u880-c-855.html
Vikbar modell, och det gillar jag. Den är fin, trevlig men...Är den tillräckligt fin för att bräcka motståndaren? OBS! Inte den rosa modellen, utan grått eller svart xD
Nokia 6288, http://www.nokia.se/phones/6288/
Nokia ja...När alla har SonyEricsson, ska jag ha en Nokia. Var så skeptisk så mot slide-modellen, men tycker den kändes rätt okej. Nokia?
Jojo. Slide vs. vikbar. Nokia vs. LG.
Vilken fajt!
Ungefär samma pris på de båda telefonerna...
Så ta denna unika chans, rösta och påverka mitt liv! Jag lovar fullt ut att köpa den telefonen som blir framröstad. Följer jag inte resultatet, har jag bloggat för sista gången*. Deadline för röstningen blir torsdag kväll...Rösta duktigt, gott folk!
*= i händelse av att framröstad telefonen är slutsåld gäller inte mitt löfte.
Monday, August 20, 2007
Våga vara bitter!
Jag tänker spinna vidare på den heta potatisen foppatofflorna. Nästan så man kalla det en läsarstorm mot dessa efter jag skrivit om dessa i bloggen. Jag måste verkligen medge att jag mådde väldigt mycket bättre efter att ha läst era kommentarer, helt plötsligt kände jag att "Jo, vi kan, vi står enade...Foppatofflorna, vi kan bekämpa dem!".
Lul säger att "Det ser patetiskt ut", Paula menar att det är "klumpigt och fult, kan aldrig vara skönt". Som en jämförelse hävdar Eric att det "Var ju fan fler foppatofflor än kaninöron på Liseberg!", vilket inte vill säga lite. (Säger dom inte sådär i en Bamseremix? Vilket inte vill säga lite...Förresten kan du känna dig stolt Lul, en av dina Bamseremixer har hamnat på min topp 100 lista över mest spelade i min Mp3. Grattis :D).
Maria avslutar kommentarerna med att "tycker vi bildar en sekt emot dom". Underbar idé! Foppatofflorna är en oändligt mycket större sommarepedemi än mördarsniglarna. Därför bör det även på foppatofflorna finnas effektiva sätt att ta död på dessa.
Har dock inga förslag där...
Vad jag vet är att det faktiskt redan finns en liten "sekt" mot foppatofflor, http://stoppatofflorna.nu/
Skriv under och skriv något elakt i gästboken!
Googlar man på FP så får man upp en hel del bloggar, nästan utan undantag är alla negativt inställda till FP. Kändisar använder FP, bara det gör ju grejen...http://www.expressen.se/mode/1.785842/kandisarnas-modemiss
Varenda sk mode-expert, varenda bloggare och varenda människa med en vad jag kallar normal syn på fotbeklädnad bär inte foppatofflor och dömer ut dessa totalt. Ändock finns det äckligt många överallt. Varför? Är det en lite lagom dos av bus folk håller på med? Man har sett grannen ha FP, tyckt att "fan, det ser ju för jävligt ut". Man har sedan kommit på sig själv med att man blir irriterad, och att andra människor säkerligen blir det ifall man själv hade tofflorna på sig. Därför köper man sig ett par. Lagom busigt. Ungefär så kontroversiell som en Svensson kan bli. Watch me, jag är revolutionär och bär foppatofflor.
För inte fan köper en människa toffeln för att den är snygg?
Den är inte billig? (Möjligen piraten, men ändå kostar de en slant)
Och varför, varför, ska hela familjen ha samma tofflor?
Nej, det är mörker...Tur då att de färgglada FP lyser upp min tillvaro.
NOT!
Nej, nu är jag upprörd. Kan väl lika bra fortsätta va den gnälliga Maki resten av inlägget.
Såg på Ordjakten nu i eftermiddags. Det ringde in en tant och hon skulle välja en bok från en hylla, för o se om det var Jackpot på den. Nej, det var de inte, och den boken försvann.
Efter det säger programledaren:
- Så ring in, för nu är chansen större på Jackpotten för nu har vi mindre böcker kvar att välja på.
Mhm böckerna krympte bara sådär? Men ärligt, både ärligt på mig och på den flickan i ordjakten man kunde se typ rakt igenom huvudet på...Det heter väl ändå färre? Fick lite medhåll från olika håll att jag inte är för gnällig när jag blir upprörd över en sådan sak, men det är ju faktiskt ett ganska grovt språkligt fel...Och är man i TV ska man fanimej vara korrekt! Sen att det där kanske inte är ett program där man lär sig ord...Eller oops, det är ju det det är?! Aja, fel man kan göra men...nej, jag blir sur!
Jag fortsätter...nu till min dassbok. Inte nog med att där finns usla skämt som "Vad är det för skillnad på ett UFO och en smart man? Vet inte, har aldrig träffat någon" (ha.ha, alltså ärligt...det är ju riktigt dåligt), så är den riktigt sjukt dåligt grammatiskt. Det saknas stor bokstav, de kan inte kommatera, helt fel ordval...Nej, jag blir arg! Något ett förlag trycker och ger ut borde väl vara kontrollerat på något vis? Allt blir så oseriöst...
"Hur många män behövs för att byta en toarulle?
- Man vet inte det har aldrig hänt."
Bara en sån sak. Det ska vara antingen komma eller punkt efter "inte". Fy fan!
Jag känner mig gaggig. Är det ett ålderstecken? Jag känner mig gammal då jag klagar på att folk inte använder blinkers i trafiken...Men älska att vara bitter. Det är faktiskt en grym känsla. Inga krav, inget man behöver. Man kan bara klaga. Älska!
Lul säger att "Det ser patetiskt ut", Paula menar att det är "klumpigt och fult, kan aldrig vara skönt". Som en jämförelse hävdar Eric att det "Var ju fan fler foppatofflor än kaninöron på Liseberg!", vilket inte vill säga lite. (Säger dom inte sådär i en Bamseremix? Vilket inte vill säga lite...Förresten kan du känna dig stolt Lul, en av dina Bamseremixer har hamnat på min topp 100 lista över mest spelade i min Mp3. Grattis :D).
Maria avslutar kommentarerna med att "tycker vi bildar en sekt emot dom". Underbar idé! Foppatofflorna är en oändligt mycket större sommarepedemi än mördarsniglarna. Därför bör det även på foppatofflorna finnas effektiva sätt att ta död på dessa.
Har dock inga förslag där...
Vad jag vet är att det faktiskt redan finns en liten "sekt" mot foppatofflor, http://stoppatofflorna.nu/
Skriv under och skriv något elakt i gästboken!
Googlar man på FP så får man upp en hel del bloggar, nästan utan undantag är alla negativt inställda till FP. Kändisar använder FP, bara det gör ju grejen...http://www.expressen.se/mode/1.785842/kandisarnas-modemiss
Varenda sk mode-expert, varenda bloggare och varenda människa med en vad jag kallar normal syn på fotbeklädnad bär inte foppatofflor och dömer ut dessa totalt. Ändock finns det äckligt många överallt. Varför? Är det en lite lagom dos av bus folk håller på med? Man har sett grannen ha FP, tyckt att "fan, det ser ju för jävligt ut". Man har sedan kommit på sig själv med att man blir irriterad, och att andra människor säkerligen blir det ifall man själv hade tofflorna på sig. Därför köper man sig ett par. Lagom busigt. Ungefär så kontroversiell som en Svensson kan bli. Watch me, jag är revolutionär och bär foppatofflor.
För inte fan köper en människa toffeln för att den är snygg?
Den är inte billig? (Möjligen piraten, men ändå kostar de en slant)
Och varför, varför, ska hela familjen ha samma tofflor?
Nej, det är mörker...Tur då att de färgglada FP lyser upp min tillvaro.
NOT!
Nej, nu är jag upprörd. Kan väl lika bra fortsätta va den gnälliga Maki resten av inlägget.
Såg på Ordjakten nu i eftermiddags. Det ringde in en tant och hon skulle välja en bok från en hylla, för o se om det var Jackpot på den. Nej, det var de inte, och den boken försvann.
Efter det säger programledaren:
- Så ring in, för nu är chansen större på Jackpotten för nu har vi mindre böcker kvar att välja på.
Mhm böckerna krympte bara sådär? Men ärligt, både ärligt på mig och på den flickan i ordjakten man kunde se typ rakt igenom huvudet på...Det heter väl ändå färre? Fick lite medhåll från olika håll att jag inte är för gnällig när jag blir upprörd över en sådan sak, men det är ju faktiskt ett ganska grovt språkligt fel...Och är man i TV ska man fanimej vara korrekt! Sen att det där kanske inte är ett program där man lär sig ord...Eller oops, det är ju det det är?! Aja, fel man kan göra men...nej, jag blir sur!
Jag fortsätter...nu till min dassbok. Inte nog med att där finns usla skämt som "Vad är det för skillnad på ett UFO och en smart man? Vet inte, har aldrig träffat någon" (ha.ha, alltså ärligt...det är ju riktigt dåligt), så är den riktigt sjukt dåligt grammatiskt. Det saknas stor bokstav, de kan inte kommatera, helt fel ordval...Nej, jag blir arg! Något ett förlag trycker och ger ut borde väl vara kontrollerat på något vis? Allt blir så oseriöst...
"Hur många män behövs för att byta en toarulle?
- Man vet inte det har aldrig hänt."
Bara en sån sak. Det ska vara antingen komma eller punkt efter "inte". Fy fan!
Jag känner mig gaggig. Är det ett ålderstecken? Jag känner mig gammal då jag klagar på att folk inte använder blinkers i trafiken...Men älska att vara bitter. Det är faktiskt en grym känsla. Inga krav, inget man behöver. Man kan bara klaga. Älska!
Jag är kääär!
Wuw. 24 timmar på pricken nu när jag börjar blogga tills skolan börjar. Inte jättemys. Men inte hemskt. Skönt att kunna få lite struktur på sin tillvaro, ha en normal dygnsrytm och inte sitta och sunka som ett litet svin. Bra också att man inte kan vara äcklig dag ut och dag in, gå i mjuk-byxor varje dag och sånt. Nej, thats good. Och bra att sista året börjar, så man äntligen får det gjort...Längtar redan till, ja, efter trean. Just nu vill jag till Norge och jobba. Innan var jag ju helsäker på att jag skulle plugga direkt, men aja...Den dagen, den sorgen.
Men jag kan ju inte bara säga bra saker att skolan börjar. Då är jag ju en tönt ^^ Nej, det ska bli ett helvete. Jävla lärare, jävla bajsprov, jävla skola.
Hihi. Cooling. Nice try xD
Dagens ros går till mina huvtröjor. Fram tills för ungefär en månad sen var jag inget större freak av huvtröjor. Använde typ never ever. Men nu...ja, antaglige har jag väl fått en slags vision lr ngt, men efter att ha köpt två under kort period, för o va mig o huvtröjor, så kan jag typ inte leva utan dem. Jag är kär! <3
Dagens ris blir nog Jasmine.
Humor.
Haha jag bara måste lägga upp lite farbror Vattenmelon på bloggen. Om jag inte är helt ute och åker rollerblades så var det Maria som visade den för mig?
"Han har väl både syfilis och gonne så som han knullat runt i grönsakslandet". Humor, det med! :D
Men jag kan ju inte bara säga bra saker att skolan börjar. Då är jag ju en tönt ^^ Nej, det ska bli ett helvete. Jävla lärare, jävla bajsprov, jävla skola.
Hihi. Cooling. Nice try xD
Dagens ros går till mina huvtröjor. Fram tills för ungefär en månad sen var jag inget större freak av huvtröjor. Använde typ never ever. Men nu...ja, antaglige har jag väl fått en slags vision lr ngt, men efter att ha köpt två under kort period, för o va mig o huvtröjor, så kan jag typ inte leva utan dem. Jag är kär! <3
Dagens ris blir nog Jasmine.
Humor.
Haha jag bara måste lägga upp lite farbror Vattenmelon på bloggen. Om jag inte är helt ute och åker rollerblades så var det Maria som visade den för mig?
"Han har väl både syfilis och gonne så som han knullat runt i grönsakslandet". Humor, det med! :D
Friday, August 17, 2007
Tallin i foppatofflor xD
Tallinn! Jag o Maria ska till Tallinn! Helt crazy va? 29 oktober till 3 november, flyger dit, bo fem nätter me hotellfrukost...Najs! :D
"Men va gör man i Tallinn då" säger folk. Då ska jag säga er...där finns oerhört mycket att göra! En gammal fin stad, vi ska bli historiskt och kulturellt översvämmade typ, vi ska handla billiga saker (vad vad vad vet man icke), vi ska gå på zoo, vi ska ta en soldusch. Och en spa-dag. Weheey coolt!
Men de e ju ett tag dit. Mindre tag till skolan. Skrämmande lite tid faktiskt, försöker tränga bort det så gott det går. Går inte så bra, men aja...Jag åkte buss hem från Maria idag, o på bussen satte sig en megacool kille me tatueringar, stora blaffor, vältränad, massa piercingar här och var och säkert där också, och liksom värsta yo yo killen. Även känd som kokospojken för någon ;-) Han åt något på bussen. Jag sneglade, såg la gott ut. Sen när han va klar sneglade jag igen. DÅ hade cool-kille yo yo sås på kinden som han inte hade märkt. Cool yo-yo-kille med sås på kinden. Jag tyckte det var helfestligt iaf ;-)
Sen så...gah, dessa foppatofflor. Vad ska man säga. Som en jävla pestsmitta. De är överallt, på alla. Men vad är det som lockar? Det är ju inga partyskor. Jättebekväma att traska runt i hela dagen kan de ju inte vara. Jag ser dom som vanliga jävla tofflor. Men folk går med dom överallt. På stan, busstation, fotbollsmatcher. Men dom är ju inte ens snygga! De är vedervärdiga, för att använda ett starkt uttryck xP. Jag hatar de än mer varje gång jag ser en person med dem. Och de mest fåniga tycker jag är att ser man en med foppatofflor, kan man ge sig fan på att hela familjen kommer efter med foppatofflor. Aldrig aldrig aldrig foppatofflor. Vill ni säga upp bekantskapen med mig: Köp och nyttja foppatofflor i min närhet.
Ska iväg med båten en sväng nu, hemma söndag...Om nu någon bryr sig :D
Godnatt...And in case I do´nt see you, good morning, good afternoon, good evening and goodnight.
Älska Jim Carrey.
"Men va gör man i Tallinn då" säger folk. Då ska jag säga er...där finns oerhört mycket att göra! En gammal fin stad, vi ska bli historiskt och kulturellt översvämmade typ, vi ska handla billiga saker (vad vad vad vet man icke), vi ska gå på zoo, vi ska ta en soldusch. Och en spa-dag. Weheey coolt!
Men de e ju ett tag dit. Mindre tag till skolan. Skrämmande lite tid faktiskt, försöker tränga bort det så gott det går. Går inte så bra, men aja...Jag åkte buss hem från Maria idag, o på bussen satte sig en megacool kille me tatueringar, stora blaffor, vältränad, massa piercingar här och var och säkert där också, och liksom värsta yo yo killen. Även känd som kokospojken för någon ;-) Han åt något på bussen. Jag sneglade, såg la gott ut. Sen när han va klar sneglade jag igen. DÅ hade cool-kille yo yo sås på kinden som han inte hade märkt. Cool yo-yo-kille med sås på kinden. Jag tyckte det var helfestligt iaf ;-)
Sen så...gah, dessa foppatofflor. Vad ska man säga. Som en jävla pestsmitta. De är överallt, på alla. Men vad är det som lockar? Det är ju inga partyskor. Jättebekväma att traska runt i hela dagen kan de ju inte vara. Jag ser dom som vanliga jävla tofflor. Men folk går med dom överallt. På stan, busstation, fotbollsmatcher. Men dom är ju inte ens snygga! De är vedervärdiga, för att använda ett starkt uttryck xP. Jag hatar de än mer varje gång jag ser en person med dem. Och de mest fåniga tycker jag är att ser man en med foppatofflor, kan man ge sig fan på att hela familjen kommer efter med foppatofflor. Aldrig aldrig aldrig foppatofflor. Vill ni säga upp bekantskapen med mig: Köp och nyttja foppatofflor i min närhet.
Ska iväg med båten en sväng nu, hemma söndag...Om nu någon bryr sig :D
Godnatt...And in case I do´nt see you, good morning, good afternoon, good evening and goodnight.
Älska Jim Carrey.
Wednesday, August 15, 2007
Detektiv Gösta och den stora cerat-kuppen, del 2
-Snälla snälla snälla, kan vi inte stanna på Drive-in? Jag måste ha en McChicken, klagade Björn-Otto.
- Du är sjukt stor. Och alltid sjukt hungrig, tänkte Didde medan han körde och tanken på att ge Björn-Otto en enkel biljett till Tjockholmen i födelsedagspresent kravlade sig allt närmre.
- Jaja, sväng förbi Donkan då, så blir han tyst, sa Junior. Jag skulle iofs kunna tänka mig en burgare, fortsatte han.
- Kom ihåg att det måste vara 100% nötkött, Junior, sa Didde. Och dessutom blir Björn-otto inte alls tyst, han rapar ju högre än jag galopperar.
- Äh, alla kossor är kannibaler. Som kaninerna. Kani(n)baler, skrockade Junior.
Efter ett snabbt stopp på Donkan kom de fram till Labellofabriken. På den öde parkeringsplatsen hittade Didde till slut en parkering, på gräsmattan bredvid parkeringsplatsen.
- Mina fötter måste få galoppera av sig lite i gräs, sa han ursäktande till sina vänner.
De gick långsamt mot ingången. Allt såg ut att vara tämligen normalt, förutom det faktum att två gråsparvar mobbade en kråka genom att knuffa ner honom i en vattenpöl medan de kvittrade "Fula svarta kråka, du med oss inte ska bråka".
In kom de utan bekymmer. I receptionen satt en söt bäver-flicka.
- Tänk inte ens tanken, Junior, sa Didde. Du har alldeles för många könsceller för henne.
Björn-Otto halade fram sin polislegitimation.
- Vi kommer från polisen. Vi skulle vilja se oss omkring, brummade han så brummigt han kunde.
- Absolut, sa den vackra bäverflickan. Ni kan ta hissen till valfri våning.
Vilken gästfrihet, tänkte Didde, och här händer säkert inget skumt. Kan vi åka var som helst så år det ju inga problem.
Väl inne i hissen fanns det bara två knappar.
Upp och ner. Didde tryckte på upp. Hissen for iväg, och öppnades sekunden senare. De tre poliserna kom in i en korridor. Efter att ha gått en liten bit kom de till ett stort fönster på vänster sida. De kikade ut genom det.
- Oj, här sitter alla Labelloarbetare och lindar in ceraten i etiketter, sa Junior förbluffat och stirrade ut över de flera hundra ekorrarna som satte på etiketter.
- Nej, titta noggrannt, sa Didde. De sätter inte på etiketter, de byter...Om man bara kunde se tydligare.
- Jag är en kossa, och vi har skarp syn, sa Junior.
Han koncentrerade sig och ställde in sina ko-ögon.
- Hm, de tar bort Labello-etiketterna och sätter dit...Lypsyl-etiketter!!! De förfalskar cerat, skrek Junior.
-Sccch, inte så högt, hyschade Didde. Jag tror nog inte vi ska vara kvar här, jag känner rysningar i mina man.
- Mina spenar säger samma sak, sa Junior. Vi drar va?
Djuren galopperade, sprang och hoppade hela vägen till hissen, ner, genom utgången och bort till bilen. Flåsande stängde de igen dörrarna, och med en rivstart drog Didde iväg.
- Allt pekar mot Lypsyl...men hur då Lypsyl? Vad har dom med det här att göra? Vi har två spår, som pekar åt samma håll. Men har vi något...ja, något hum om vad Lypsyl har gjort? Om de nu har gjort någonting.
Gösta försökte lägga upp fallet pedagogiskt när alla var samlade i fikarummet igen.
- Jag vet inte...Alltså, vi borde komma på det, känns det som, tyckte Rådbjer.
- Lypsyl kanske är bäst, och alla försöker härma dom? tänkte Björn-Otto.
Om blickar kunde mörda...Gösta fick en nyans av grönt i huvudet, och övriga var tysta. Ignorerad.
- Ingen som har några tankar? Funderingar? Fram med det, brainstoming, fortsatte Gösta. Utom Björn-Otto då, du kan hämta kaffe till mig, sa han.
Tystnad, igen. Kaffet kom. Tystnad. Helt plötsligt gnäggade Didde till.
- Titta här i tidningen! Didde höll upp Svenska Dagbladet i handen. Förstasiderubriken var "Lypsyl gör rekordvinster", och under en kurva som var låg fram tills förra veckan, då den steg lavinartat.
- Oj...kan det vara så att...Kan det vara så att, började Gösta.
- Så att Lypsyl tagit över alla konkurrenter? fyllde Junior i.
- Men varför? Lypsyl kan väl inte ha köpt upp allt? Och ingen av de övriga ceratföretagen skulle gå med på att bli uppköpta av Lypsyl, det förstår väl vem som helst, funderade Rådbjer.
- Men det mesta pekar väl på att det inte är vårt typ av fall, menade Gösta. Klockan är mycket, vi avslutar dagen, går hem och sover och lämpar över det på lämplig instans imorgon. Godnatt allihopa!
Rådbjer suckade högt för sig själv på väg hem i bilen. Gösta har verkligen inställning som en kommunalanställd, tänkte han. Skickar vidare ärenden, tar inget ansvar själv. Jag kan sätta all min päls på att det är något riktigt dirty med den här affären. Frågan är om jag ska undersöka denna dirty affär ikväll, eller om jag ska undersöka det som är dirty på canalplus vid midnatt.
Rådbjer funderade och vägde fördelar mot nackdelar. Den avgörande faktorn var den att det hade blivit mycket canal plus de senaste kvällarna, så han styde bilen mot Lypsylfabriken, som låg en liten bit utanför staden.
Fabriken var upplyst när Rådbjer kom fram. Lite konstigt att det jobbar så mycket folk på kvällen, tänkte han, och vandrade in.
- Jag skulle vilja tala med er chef, sa han till receptionisten, en otäck grävlings-gubbe.
- Hrrrm...Vänta lite.
Rådbjer satte sig och väntade i en av de ganska murkna besöksstolarna. Tio minuter förflöt innan en ung späd ekorrdam hämtade honom.
- Miss Sylvia kan ta emot nu, sa hon och visade honom mot ett rum.
Rådbjer gick in i det lilla rummet. Det var trångt, men välinrett. Han slog sig ned i en av stolarna, och såg Miss Sylvia i ögonen.
- Välkommen, kommisarien. Vad för er hit?
- Jag skulle vilja diskutera er kraftigt ökande vinst, svarade Rådbjer.
- Den talar jag gärna om. Vill ni att jag hämtar ett glas sockerdricka?
- Det vore gott.
Miss Sylvia lämnade rummet. Rådbjer tittade sig runt. Helt plötsligt fastnade hans ögon på en pärm märkt "Hemligheter och fuffens". Rådbjer såg sig omkring, och gick bort till pärmen. Han slog upp den, och läste innehållsförteckningen. Sida 45 såg intressant ut, märkt "Ceratens undergång". Rådbjer bläddrade fram till sidan 45. Där kunde han läsa "Cerat är ett allvarligt hot mot mänskligheten. Att vara narig är mot naturen. Därför ska vi, Lypsyl, förgöra ceraten genom att..."
- Du borde inte vara en sån nyfiken björn. Sylvias stämma ekade mellan väggarna i det lilla rummet. Konstigt, hann Rådbjer tänka, innan det stack till innanför pälsen och han blev yr och sömnig. Till slut föll han livlöst ner på golvet...
-------------------------------------------------------------------------------------
Andra delen är nu slut. Mysteriet tätnar. Rådbjer har nu kommit på lite av Lypsyls fuffens, men för det har han hamnat i knipa. Kommer hans vänner kunna hitta honom? Kan Gösta visa lite stake och ta sig an fallet? Och kommer Björn-Otto få en hamburgare från McDonalds i nästa avsnitt?
Svaren får ni i nästa avsnitt av Detektiv Gösta och den stora cerat-kuppen.
- Du är sjukt stor. Och alltid sjukt hungrig, tänkte Didde medan han körde och tanken på att ge Björn-Otto en enkel biljett till Tjockholmen i födelsedagspresent kravlade sig allt närmre.
- Jaja, sväng förbi Donkan då, så blir han tyst, sa Junior. Jag skulle iofs kunna tänka mig en burgare, fortsatte han.
- Kom ihåg att det måste vara 100% nötkött, Junior, sa Didde. Och dessutom blir Björn-otto inte alls tyst, han rapar ju högre än jag galopperar.
- Äh, alla kossor är kannibaler. Som kaninerna. Kani(n)baler, skrockade Junior.
Efter ett snabbt stopp på Donkan kom de fram till Labellofabriken. På den öde parkeringsplatsen hittade Didde till slut en parkering, på gräsmattan bredvid parkeringsplatsen.
- Mina fötter måste få galoppera av sig lite i gräs, sa han ursäktande till sina vänner.
De gick långsamt mot ingången. Allt såg ut att vara tämligen normalt, förutom det faktum att två gråsparvar mobbade en kråka genom att knuffa ner honom i en vattenpöl medan de kvittrade "Fula svarta kråka, du med oss inte ska bråka".
In kom de utan bekymmer. I receptionen satt en söt bäver-flicka.
- Tänk inte ens tanken, Junior, sa Didde. Du har alldeles för många könsceller för henne.
Björn-Otto halade fram sin polislegitimation.
- Vi kommer från polisen. Vi skulle vilja se oss omkring, brummade han så brummigt han kunde.
- Absolut, sa den vackra bäverflickan. Ni kan ta hissen till valfri våning.
Vilken gästfrihet, tänkte Didde, och här händer säkert inget skumt. Kan vi åka var som helst så år det ju inga problem.
Väl inne i hissen fanns det bara två knappar.
Upp och ner. Didde tryckte på upp. Hissen for iväg, och öppnades sekunden senare. De tre poliserna kom in i en korridor. Efter att ha gått en liten bit kom de till ett stort fönster på vänster sida. De kikade ut genom det.
- Oj, här sitter alla Labelloarbetare och lindar in ceraten i etiketter, sa Junior förbluffat och stirrade ut över de flera hundra ekorrarna som satte på etiketter.
- Nej, titta noggrannt, sa Didde. De sätter inte på etiketter, de byter...Om man bara kunde se tydligare.
- Jag är en kossa, och vi har skarp syn, sa Junior.
Han koncentrerade sig och ställde in sina ko-ögon.
- Hm, de tar bort Labello-etiketterna och sätter dit...Lypsyl-etiketter!!! De förfalskar cerat, skrek Junior.
-Sccch, inte så högt, hyschade Didde. Jag tror nog inte vi ska vara kvar här, jag känner rysningar i mina man.
- Mina spenar säger samma sak, sa Junior. Vi drar va?
Djuren galopperade, sprang och hoppade hela vägen till hissen, ner, genom utgången och bort till bilen. Flåsande stängde de igen dörrarna, och med en rivstart drog Didde iväg.
- Allt pekar mot Lypsyl...men hur då Lypsyl? Vad har dom med det här att göra? Vi har två spår, som pekar åt samma håll. Men har vi något...ja, något hum om vad Lypsyl har gjort? Om de nu har gjort någonting.
Gösta försökte lägga upp fallet pedagogiskt när alla var samlade i fikarummet igen.
- Jag vet inte...Alltså, vi borde komma på det, känns det som, tyckte Rådbjer.
- Lypsyl kanske är bäst, och alla försöker härma dom? tänkte Björn-Otto.
Om blickar kunde mörda...Gösta fick en nyans av grönt i huvudet, och övriga var tysta. Ignorerad.
- Ingen som har några tankar? Funderingar? Fram med det, brainstoming, fortsatte Gösta. Utom Björn-Otto då, du kan hämta kaffe till mig, sa han.
Tystnad, igen. Kaffet kom. Tystnad. Helt plötsligt gnäggade Didde till.
- Titta här i tidningen! Didde höll upp Svenska Dagbladet i handen. Förstasiderubriken var "Lypsyl gör rekordvinster", och under en kurva som var låg fram tills förra veckan, då den steg lavinartat.
- Oj...kan det vara så att...Kan det vara så att, började Gösta.
- Så att Lypsyl tagit över alla konkurrenter? fyllde Junior i.
- Men varför? Lypsyl kan väl inte ha köpt upp allt? Och ingen av de övriga ceratföretagen skulle gå med på att bli uppköpta av Lypsyl, det förstår väl vem som helst, funderade Rådbjer.
- Men det mesta pekar väl på att det inte är vårt typ av fall, menade Gösta. Klockan är mycket, vi avslutar dagen, går hem och sover och lämpar över det på lämplig instans imorgon. Godnatt allihopa!
Rådbjer suckade högt för sig själv på väg hem i bilen. Gösta har verkligen inställning som en kommunalanställd, tänkte han. Skickar vidare ärenden, tar inget ansvar själv. Jag kan sätta all min päls på att det är något riktigt dirty med den här affären. Frågan är om jag ska undersöka denna dirty affär ikväll, eller om jag ska undersöka det som är dirty på canalplus vid midnatt.
Rådbjer funderade och vägde fördelar mot nackdelar. Den avgörande faktorn var den att det hade blivit mycket canal plus de senaste kvällarna, så han styde bilen mot Lypsylfabriken, som låg en liten bit utanför staden.
Fabriken var upplyst när Rådbjer kom fram. Lite konstigt att det jobbar så mycket folk på kvällen, tänkte han, och vandrade in.
- Jag skulle vilja tala med er chef, sa han till receptionisten, en otäck grävlings-gubbe.
- Hrrrm...Vänta lite.
Rådbjer satte sig och väntade i en av de ganska murkna besöksstolarna. Tio minuter förflöt innan en ung späd ekorrdam hämtade honom.
- Miss Sylvia kan ta emot nu, sa hon och visade honom mot ett rum.
Rådbjer gick in i det lilla rummet. Det var trångt, men välinrett. Han slog sig ned i en av stolarna, och såg Miss Sylvia i ögonen.
- Välkommen, kommisarien. Vad för er hit?
- Jag skulle vilja diskutera er kraftigt ökande vinst, svarade Rådbjer.
- Den talar jag gärna om. Vill ni att jag hämtar ett glas sockerdricka?
- Det vore gott.
Miss Sylvia lämnade rummet. Rådbjer tittade sig runt. Helt plötsligt fastnade hans ögon på en pärm märkt "Hemligheter och fuffens". Rådbjer såg sig omkring, och gick bort till pärmen. Han slog upp den, och läste innehållsförteckningen. Sida 45 såg intressant ut, märkt "Ceratens undergång". Rådbjer bläddrade fram till sidan 45. Där kunde han läsa "Cerat är ett allvarligt hot mot mänskligheten. Att vara narig är mot naturen. Därför ska vi, Lypsyl, förgöra ceraten genom att..."
- Du borde inte vara en sån nyfiken björn. Sylvias stämma ekade mellan väggarna i det lilla rummet. Konstigt, hann Rådbjer tänka, innan det stack till innanför pälsen och han blev yr och sömnig. Till slut föll han livlöst ner på golvet...
-------------------------------------------------------------------------------------
Andra delen är nu slut. Mysteriet tätnar. Rådbjer har nu kommit på lite av Lypsyls fuffens, men för det har han hamnat i knipa. Kommer hans vänner kunna hitta honom? Kan Gösta visa lite stake och ta sig an fallet? Och kommer Björn-Otto få en hamburgare från McDonalds i nästa avsnitt?
Svaren får ni i nästa avsnitt av Detektiv Gösta och den stora cerat-kuppen.
Tuesday, August 14, 2007
Naaaajs Liseberg :D
Hey hopp. Fan, ännu en gång är jag seg. Men bättre seg än sliskig kladdkaka.
Öhm jo...Efter detektiv Gostas strapatser förstår juag att flera av er inte riktigt kunnat sova som ni kunde förut. Jag sov har sovit gott, men dock för lite, vilket gör mig ryysligt trött denna måndagkväll. Blööööö!
Så trött att jag inte kommer ihåg att det är tisdag jo :p
Ehm iaf, söndag var det ju Liseberg för 95% av slanten. Var de sista fem procenten är vet jag faktiskt inte. Troligen borta. Aja, det var mysigt. Iväg sju på morgonen (mindre mysigt), lång bilresa (mindre mysigt), massa pollen i luften (mer nysigt).
Haha nerå, den sista var bara där för att det var kul. Jag är en sån rolig kille. Sanningen är den att bilresan var mysigt, Lul kör mycket bra! Och nästa sanning är den att vädret var kanon, precis så molnigt att folk inte tog sig till Lise, men det regnade aldrig. Wipi!
Och så bidde de ju det vanliga. Åkte de mesta som inte snurrade så mkt. Bäst är ju lätt Kanonen, löööööve farten i början där!
Tänkte, vi kan ju köra en dagens lista för att få lite struktur. Jag tänker på er, kära läsare!
Dagens roligaste: Peka ut ett barn i radiobil-kön och sedan mobba sönder det, åtta bilar på en. PANG, moahhaaha :D
Dagens mysigaste: Pelle Pensel, Lisebergskanin.
Dagens otäckaste: Vakten som pekade mot marken åt mig då jag satt på ett räcke i Balder-kön. Jag trodde han visade att det fanns en ledig plats, men där ville jag inte åka så jag skakade på huvudet. Efter att han pekat och jag skakat tre ggr så pekade han mot utgången och såg lite arg ut. Då förstod jag att jag inte fick sitta på räcket, jag skulle gå ner. Gah!:p
Dagens konstaterande: "Vilket jävla svin".
Dagens skönaste: Killen som satt i entrenluckan. Jag går fram, betalar sextio kronor och väntar på en sån där stämpel. Den kom aldrig.
- Men hallå, ska jag inte få en stämpel eller?! frågade jag.
- Nej, men du kan få den här, sa han blixtsnabbt och gav mig en bild på Woody Allen, urklippt ur en tidning.
Otäckt vad han var snabb med svaret! Och varför har man en bild på Woody Allen i biljettluckan? Kul var det iallafall :D
Dagens besvikelse: Kållerado (lr hur de stavas). Den var ju helmesig! Det otäckaste partiet hade e tagit bort helt och de där små strålarna som kom hoppande på random ställe fanns inte. Hade man tur blev man liiite blöt (för det är ju det man egentligen vill, innerst inne, annars skulle man ju inte åka den. Man aktar sig ju bara för att man blir rädd).
Dagens mest skrämmande: Antalet kebabtallrikar jag och Lul fick i oss på kvällen. Folk äter inte upp...Då äter vi upp...Till slut stod det fem tomma tallrikar mellan oss :O
Dagens koussa: Antar att det blir jag.
Dagens mest ägda: Killen i rosa piké som kaxade med mig i radiobilarna och som, med mina kamraters hjälp, höll sig för axeln då omgången efter var färdig. Mohahahaha.
Dagens sämsta engelska: Man kan tro att det blir jag, men icke! Killen som berättade säkerhetsreglerna på Tv-skärmarna i kön till Balder ägde mig faktiskt.
There you are. En liten mysig redogörelse. Det var Liseberg, jag har kvar mitt åkband! ;-)
Se igår och idag badat lika mycket som resten av sommaren. Först igår, bad vid ett mörkt bergsbad med Ylle och Jenny. En helcrazy kväll ^^ Och så idag, Hultsjön med Julia och den obilgatoriska kladdkakan.
Nu blir det sängen. Andra delen av detektiv Gösta och den stora ceratkuppen släpps imorgon.
Pözzzz!
Öhm jo...Efter detektiv Gostas strapatser förstår juag att flera av er inte riktigt kunnat sova som ni kunde förut. Jag sov har sovit gott, men dock för lite, vilket gör mig ryysligt trött denna måndagkväll. Blööööö!
Så trött att jag inte kommer ihåg att det är tisdag jo :p
Ehm iaf, söndag var det ju Liseberg för 95% av slanten. Var de sista fem procenten är vet jag faktiskt inte. Troligen borta. Aja, det var mysigt. Iväg sju på morgonen (mindre mysigt), lång bilresa (mindre mysigt), massa pollen i luften (mer nysigt).
Haha nerå, den sista var bara där för att det var kul. Jag är en sån rolig kille. Sanningen är den att bilresan var mysigt, Lul kör mycket bra! Och nästa sanning är den att vädret var kanon, precis så molnigt att folk inte tog sig till Lise, men det regnade aldrig. Wipi!
Och så bidde de ju det vanliga. Åkte de mesta som inte snurrade så mkt. Bäst är ju lätt Kanonen, löööööve farten i början där!
Tänkte, vi kan ju köra en dagens lista för att få lite struktur. Jag tänker på er, kära läsare!
Dagens roligaste: Peka ut ett barn i radiobil-kön och sedan mobba sönder det, åtta bilar på en. PANG, moahhaaha :D
Dagens mysigaste: Pelle Pensel, Lisebergskanin.
Dagens otäckaste: Vakten som pekade mot marken åt mig då jag satt på ett räcke i Balder-kön. Jag trodde han visade att det fanns en ledig plats, men där ville jag inte åka så jag skakade på huvudet. Efter att han pekat och jag skakat tre ggr så pekade han mot utgången och såg lite arg ut. Då förstod jag att jag inte fick sitta på räcket, jag skulle gå ner. Gah!:p
Dagens konstaterande: "Vilket jävla svin".
Dagens skönaste: Killen som satt i entrenluckan. Jag går fram, betalar sextio kronor och väntar på en sån där stämpel. Den kom aldrig.
- Men hallå, ska jag inte få en stämpel eller?! frågade jag.
- Nej, men du kan få den här, sa han blixtsnabbt och gav mig en bild på Woody Allen, urklippt ur en tidning.
Otäckt vad han var snabb med svaret! Och varför har man en bild på Woody Allen i biljettluckan? Kul var det iallafall :D
Dagens besvikelse: Kållerado (lr hur de stavas). Den var ju helmesig! Det otäckaste partiet hade e tagit bort helt och de där små strålarna som kom hoppande på random ställe fanns inte. Hade man tur blev man liiite blöt (för det är ju det man egentligen vill, innerst inne, annars skulle man ju inte åka den. Man aktar sig ju bara för att man blir rädd).
Dagens mest skrämmande: Antalet kebabtallrikar jag och Lul fick i oss på kvällen. Folk äter inte upp...Då äter vi upp...Till slut stod det fem tomma tallrikar mellan oss :O
Dagens koussa: Antar att det blir jag.
Dagens mest ägda: Killen i rosa piké som kaxade med mig i radiobilarna och som, med mina kamraters hjälp, höll sig för axeln då omgången efter var färdig. Mohahahaha.
Dagens sämsta engelska: Man kan tro att det blir jag, men icke! Killen som berättade säkerhetsreglerna på Tv-skärmarna i kön till Balder ägde mig faktiskt.
There you are. En liten mysig redogörelse. Det var Liseberg, jag har kvar mitt åkband! ;-)
Se igår och idag badat lika mycket som resten av sommaren. Först igår, bad vid ett mörkt bergsbad med Ylle och Jenny. En helcrazy kväll ^^ Och så idag, Hultsjön med Julia och den obilgatoriska kladdkakan.
Nu blir det sängen. Andra delen av detektiv Gösta och den stora ceratkuppen släpps imorgon.
Pözzzz!
Friday, August 10, 2007
Detektiv Gösta och den stora cerat-kuppen
Ännu en dag till jobbet. Samma visa dag ut och dag in. Upp och hoppa ur sängen, borsta tänderna och käka havren till frukost. Jag är så förbannat trött på mitt liv. Jo, det är jag. Trött på allt. Jag vill härifrån, slippa mina arbetskamrater, slippa gå upp så tidigt om morgnarna, slippa alla jobbiga fikaraster där vi bara pratar om helt sjuka saker.
- Gösta! Gösta! GÖSTA! Du verkar ju helt borta, grabben! Välkommen tillbaks från semestern! Det måste kännas underbart va? Nu när solen tittar fram för första gången, så sitter du härinne på ditt kontor. Knasigt du.
Diddes lite för gulliga stämma väckte Gösta ur hans drömmande. Fjollig röst och Darin...dessutom har han rosa basker på sig idag, herregud, tänkte Gösta.
- Ehm, jojo...
- Vi tänkte ta en extralång fika nu direkt, bara för att få höra dig berätta om allt spännande du har gjort. Vi vill höra allt om dina långa skogsvandringar, så kan jag berätta om min Darinkonsert och Björn-Otto åkte Små Grodorna när han hälsade på hemma!
- Mhm det blir nog mysigt...Hoppas ni köpt fint fika?
- Didde är så grymt klockren vad gäller fikat alltså.
Björn-Otto lyckades få fram ett par urskiljbara ord trots tre mazariner i munnen.
- Men han borde brygga bättre kaffe...Jag tycker det känns obehagligt att dricka Arvid Nordqvists kaffe, det känns på något vis som att man är en tjuv. Vi tar ju hans kaffe? Nej, jag kan inte dricka det avslappnad.
Maki Junior suckade, sippade på kaffet och la av ett råm.
- Ursäkta, sa han...
- Ursäkta dig för ditt råm eller din dumma kommentar vad gällde kaffet? frågade Gösta, som precis kommit in i rummet.
- Ooh Gösta! Som vi saknat dig, sa Rådbjer och slängde sig om halsen på sin medarbetare.
- Verkligen desamma, sa Gösta med korsade klövar.
- Berätta berätta nu, vi vill veta allt om skogen! Är det blåbärssäsong i år? Björn-Otto var nästan i extas.
- Jodå, jag ska berätta. Men först måste jag ha lite cerat, fan vad jag är narig.
Gösta öppnade sin cerat-box, där han tog fram sitt ACO-cerat. I samma sekund som han skulle föra ceratet mot sina läppar utbrister han;
- Mitt cerat är slut!
- Men kom igen, du kan ta mitt...Jag vill höra dig berätta, sa Didde.
- Jag vill inte låna ditt cerat, jag tycker det är äckligt, sa Gösta på ett relativt aggressivt sätt. Jag vill ha mitt eget! Nu nu nu!
- Men kom då Rådbjer, vi går ner till ICA nere på torget och köper ett nytt, sa Björn-Otto.
Suck...Vissa blir tjuriga då dom har mens, andra då dom inte fått sitt kaffe eller knark. Gösta blir galen om hans cerat är slut. Intressant chef vi har, minst sagt, tänkte Didde.
En kvart senare kom Rådbjer och Björn-Otto inrusande i fikarummet och skrek i en mun.
- Ceraten var slut!
- Vi kollade på Apoteket, Ica, Coop och DjurMagazinet...sa Rådbjer.
- Men det var slut överallt, fyllde Björn-Otto i. Eller ja, det fanns ju Lypsyl...Men det vill vi ju inte ha!
Gösta fick något mordiskt i sin blick.
- Jag skulle kunna döda för ett cerat. Var är mitt gevär?
- Eh...i ditt skåp, tror jag, sa Didde.
- Var är nyckeln till mitt skåp?
- Du lade den i bastuaggregatet.
- Varför gjorde jag det?
- Du tänkte att du var smart för att ingen bastar när det är så varmt ute, och så är det ingen som letar där, sa Didde.
Ett tyst "Oj" hördes från Maki Juniors hörn.
- Vad har du gjort nu, Junior? frågade Gösta.
- Jag hade några KOmpisar från Finland här i mitten av juli...
- Men det är väl själva fan! Och ingen extranyckel har vi väl heller. Då blir det inget mord nu, synd synd. Vad ska vi göra? Jag måste ha ett cerat, annars tappar jag väl mina horn.
- Som du aldrig haft, muttrade Maki Junior och pillade lite på sina egna.
Helt plötsligt fick Rådbjer en snilleblixt.
- Vi ringer till varenda cerat-fabrik och säger att de ska skicka cerat hit!
- Jamen det är ju en bra idé! sa Björn-Otto. Låt oss se vad det finns för märken.
- Okey okey, vi måste strukturera, sa Gösta bestämt och som den ledarälg han är.
- Jag ringer ACO, Björn-Otto tar Nueva. Didde får ta tag i Försvarets, Junior, du tar Labello...Rådbjer, ta något av lyx-ceratmärkena du. Frågor?
Alla satt tysta.
- Bra, då börjar vi arbeta. Samling här om en kvart!
15 minuter senare satt fem nedstämda djur i fikarummet. Ingen hade fått svar någonstans. Faktum var att signalerna inte ens hade gått fram.
- Det måste varit någon som skurit av telefonledningarna till cerat-fabrikerna, men varför? Didde funderade...
- För vi fick ju verkligen inte svar någonstans. Jag prövade att ringa Mamma Kou, och hon svarade, så det är inte vår ledning det är fel på, sa Junior.
- Smaart, sa Björn-Otto.
- Jag fick faktiskt också svar på ett ställe...
Rådbjer drog lite på det han skulle berätta.
- Jag skäms lite för att säga det, men jag testade att ringa till Lypsyl...Och de svarade glatt, "Välkommen till Lypsyl kundcenter, om du är en av de 15 000 som i just denna sekund vill klaga på våra urusla förpackningar, tryck 1"".
- Jo men det är väl inget att berätta, alla vet ju det där. Gösta var irriterad. Näst efter älgjakt och viltskyddsstängsel, var Lypsyl det han avskydde mest på planeten Tellus.
- Nej, vi kommer ingen vart med det här. Vi får helt enkelt åka iväg till fabrikerna och ta oss an dem in real life så att säga, fortsatte han. Vi tar de två närmsta fabrikerna, jag och Rådbjer tar ACO medan ni övriga drar till Labello. Jag vill ha rapport 16.00 i mitt arbetsrum. GO GO GO!
Let´s get happy and let´s be friends, for tomorrow never ever ends, sjöng Rådbjer samtidigt som han körde. Han kör som ett svin, tänkte Gösta. Egentligen borde jag dumpa honom på Kolmården.
- Snabbt vi kom fram va? sa Rådbjer glatt.
- Gösta hulkade fram ett knappt hörbart "Ja" nerifrån diket där han stod och spydde.
- Skärp dig mes, nu går vi in.
ACO-fabriken var stor. Mycket större än vad de tänkt sig.
-Här borde vi kunna finna åtminstonde ett litet cerat, sa Gösta.
Öppet var det, så de kunde enkelt klampa in. Men väl inne fanns det ingen i receptionen som kunde ta emot dem.
- Jag tror de kanske har lunch, funderade Rådbjer. Men vi går väl in mot fabriken?
De följde skyltar där det stod "Mot fabriken". Till slut kom de fram till en stor dörr som var låst. Ingen av dem hade varken portkod eller kort. Rådbjer var dock en av de bästa björnarna i landet på att dyrka upp dörrar. Han lade sig på knä framför dörren och rabblade högt en, för utomstående, helt obegriplig ramsa som avslutades med ett "Amen". Helt plötsligt lyste lampan, som tidigare blinkat rött, grönt. De öppnade och gick in. Rådbjer lyckades än en gång dyrka upp en dörr!
- Hur i hela friden gjorde du det där? frågade Gösta.
- Äh, jag berättade bara för dörren hur snygga lister han hade. Och att han hade ett av de finaste handtag jag någonsin sett. Dörren ville att jag skulle ta på det, och visst var det jätteskönt?
- Eh, jodå...Men kolla där!
Gösta hoppade till och älgade bort mot en person som låg hopkrupen i ett mörkt hörn. Gösta kände efter pulsen.
- Han andas och hjärtat slår, men vi måste ringa ambuland. Gör det, Rådbjer!
- Jag är detektiv Gösta, vad är det som har hänt här egentligen?
- Ööh...öh...L....Lyy...
Den skadade mannen kämpade för att få fram några ord.
- Ly....Lyyyypsyl....Ddd...Lypsyyl toog...
Det var vad mannen orkade med. Han svimmade i Göstas klövar, och i samma sekund kunde man höra ambulansernas sirener...
Gösta tittade på Rådbjer och sa:
- Fallet börjar få lite struktur, tycker du inte, Rådbjer?
----------------------------------------------------------------------------------------------
Första delen av Detektiv Gösta och den stora cerat-kuppen är slut. Vad är det som har hänt med alla cerat? Vem ligger bakom mysterierna på ACO:s fabrik?? Och hur går det för Didde, Junior och Björn-Otto på Labello? Svaren får ni i nästa del!
- Gösta! Gösta! GÖSTA! Du verkar ju helt borta, grabben! Välkommen tillbaks från semestern! Det måste kännas underbart va? Nu när solen tittar fram för första gången, så sitter du härinne på ditt kontor. Knasigt du.
Diddes lite för gulliga stämma väckte Gösta ur hans drömmande. Fjollig röst och Darin...dessutom har han rosa basker på sig idag, herregud, tänkte Gösta.
- Ehm, jojo...
- Vi tänkte ta en extralång fika nu direkt, bara för att få höra dig berätta om allt spännande du har gjort. Vi vill höra allt om dina långa skogsvandringar, så kan jag berätta om min Darinkonsert och Björn-Otto åkte Små Grodorna när han hälsade på hemma!
- Mhm det blir nog mysigt...Hoppas ni köpt fint fika?
- Didde är så grymt klockren vad gäller fikat alltså.
Björn-Otto lyckades få fram ett par urskiljbara ord trots tre mazariner i munnen.
- Men han borde brygga bättre kaffe...Jag tycker det känns obehagligt att dricka Arvid Nordqvists kaffe, det känns på något vis som att man är en tjuv. Vi tar ju hans kaffe? Nej, jag kan inte dricka det avslappnad.
Maki Junior suckade, sippade på kaffet och la av ett råm.
- Ursäkta, sa han...
- Ursäkta dig för ditt råm eller din dumma kommentar vad gällde kaffet? frågade Gösta, som precis kommit in i rummet.
- Ooh Gösta! Som vi saknat dig, sa Rådbjer och slängde sig om halsen på sin medarbetare.
- Verkligen desamma, sa Gösta med korsade klövar.
- Berätta berätta nu, vi vill veta allt om skogen! Är det blåbärssäsong i år? Björn-Otto var nästan i extas.
- Jodå, jag ska berätta. Men först måste jag ha lite cerat, fan vad jag är narig.
Gösta öppnade sin cerat-box, där han tog fram sitt ACO-cerat. I samma sekund som han skulle föra ceratet mot sina läppar utbrister han;
- Mitt cerat är slut!
- Men kom igen, du kan ta mitt...Jag vill höra dig berätta, sa Didde.
- Jag vill inte låna ditt cerat, jag tycker det är äckligt, sa Gösta på ett relativt aggressivt sätt. Jag vill ha mitt eget! Nu nu nu!
- Men kom då Rådbjer, vi går ner till ICA nere på torget och köper ett nytt, sa Björn-Otto.
Suck...Vissa blir tjuriga då dom har mens, andra då dom inte fått sitt kaffe eller knark. Gösta blir galen om hans cerat är slut. Intressant chef vi har, minst sagt, tänkte Didde.
En kvart senare kom Rådbjer och Björn-Otto inrusande i fikarummet och skrek i en mun.
- Ceraten var slut!
- Vi kollade på Apoteket, Ica, Coop och DjurMagazinet...sa Rådbjer.
- Men det var slut överallt, fyllde Björn-Otto i. Eller ja, det fanns ju Lypsyl...Men det vill vi ju inte ha!
Gösta fick något mordiskt i sin blick.
- Jag skulle kunna döda för ett cerat. Var är mitt gevär?
- Eh...i ditt skåp, tror jag, sa Didde.
- Var är nyckeln till mitt skåp?
- Du lade den i bastuaggregatet.
- Varför gjorde jag det?
- Du tänkte att du var smart för att ingen bastar när det är så varmt ute, och så är det ingen som letar där, sa Didde.
Ett tyst "Oj" hördes från Maki Juniors hörn.
- Vad har du gjort nu, Junior? frågade Gösta.
- Jag hade några KOmpisar från Finland här i mitten av juli...
- Men det är väl själva fan! Och ingen extranyckel har vi väl heller. Då blir det inget mord nu, synd synd. Vad ska vi göra? Jag måste ha ett cerat, annars tappar jag väl mina horn.
- Som du aldrig haft, muttrade Maki Junior och pillade lite på sina egna.
Helt plötsligt fick Rådbjer en snilleblixt.
- Vi ringer till varenda cerat-fabrik och säger att de ska skicka cerat hit!
- Jamen det är ju en bra idé! sa Björn-Otto. Låt oss se vad det finns för märken.
- Okey okey, vi måste strukturera, sa Gösta bestämt och som den ledarälg han är.
- Jag ringer ACO, Björn-Otto tar Nueva. Didde får ta tag i Försvarets, Junior, du tar Labello...Rådbjer, ta något av lyx-ceratmärkena du. Frågor?
Alla satt tysta.
- Bra, då börjar vi arbeta. Samling här om en kvart!
15 minuter senare satt fem nedstämda djur i fikarummet. Ingen hade fått svar någonstans. Faktum var att signalerna inte ens hade gått fram.
- Det måste varit någon som skurit av telefonledningarna till cerat-fabrikerna, men varför? Didde funderade...
- För vi fick ju verkligen inte svar någonstans. Jag prövade att ringa Mamma Kou, och hon svarade, så det är inte vår ledning det är fel på, sa Junior.
- Smaart, sa Björn-Otto.
- Jag fick faktiskt också svar på ett ställe...
Rådbjer drog lite på det han skulle berätta.
- Jag skäms lite för att säga det, men jag testade att ringa till Lypsyl...Och de svarade glatt, "Välkommen till Lypsyl kundcenter, om du är en av de 15 000 som i just denna sekund vill klaga på våra urusla förpackningar, tryck 1"".
- Jo men det är väl inget att berätta, alla vet ju det där. Gösta var irriterad. Näst efter älgjakt och viltskyddsstängsel, var Lypsyl det han avskydde mest på planeten Tellus.
- Nej, vi kommer ingen vart med det här. Vi får helt enkelt åka iväg till fabrikerna och ta oss an dem in real life så att säga, fortsatte han. Vi tar de två närmsta fabrikerna, jag och Rådbjer tar ACO medan ni övriga drar till Labello. Jag vill ha rapport 16.00 i mitt arbetsrum. GO GO GO!
Let´s get happy and let´s be friends, for tomorrow never ever ends, sjöng Rådbjer samtidigt som han körde. Han kör som ett svin, tänkte Gösta. Egentligen borde jag dumpa honom på Kolmården.
- Snabbt vi kom fram va? sa Rådbjer glatt.
- Gösta hulkade fram ett knappt hörbart "Ja" nerifrån diket där han stod och spydde.
- Skärp dig mes, nu går vi in.
ACO-fabriken var stor. Mycket större än vad de tänkt sig.
-Här borde vi kunna finna åtminstonde ett litet cerat, sa Gösta.
Öppet var det, så de kunde enkelt klampa in. Men väl inne fanns det ingen i receptionen som kunde ta emot dem.
- Jag tror de kanske har lunch, funderade Rådbjer. Men vi går väl in mot fabriken?
De följde skyltar där det stod "Mot fabriken". Till slut kom de fram till en stor dörr som var låst. Ingen av dem hade varken portkod eller kort. Rådbjer var dock en av de bästa björnarna i landet på att dyrka upp dörrar. Han lade sig på knä framför dörren och rabblade högt en, för utomstående, helt obegriplig ramsa som avslutades med ett "Amen". Helt plötsligt lyste lampan, som tidigare blinkat rött, grönt. De öppnade och gick in. Rådbjer lyckades än en gång dyrka upp en dörr!
- Hur i hela friden gjorde du det där? frågade Gösta.
- Äh, jag berättade bara för dörren hur snygga lister han hade. Och att han hade ett av de finaste handtag jag någonsin sett. Dörren ville att jag skulle ta på det, och visst var det jätteskönt?
- Eh, jodå...Men kolla där!
Gösta hoppade till och älgade bort mot en person som låg hopkrupen i ett mörkt hörn. Gösta kände efter pulsen.
- Han andas och hjärtat slår, men vi måste ringa ambuland. Gör det, Rådbjer!
- Jag är detektiv Gösta, vad är det som har hänt här egentligen?
- Ööh...öh...L....Lyy...
Den skadade mannen kämpade för att få fram några ord.
- Ly....Lyyyypsyl....Ddd...Lypsyyl toog...
Det var vad mannen orkade med. Han svimmade i Göstas klövar, och i samma sekund kunde man höra ambulansernas sirener...
Gösta tittade på Rådbjer och sa:
- Fallet börjar få lite struktur, tycker du inte, Rådbjer?
----------------------------------------------------------------------------------------------
Första delen av Detektiv Gösta och den stora cerat-kuppen är slut. Vad är det som har hänt med alla cerat? Vem ligger bakom mysterierna på ACO:s fabrik?? Och hur går det för Didde, Junior och Björn-Otto på Labello? Svaren får ni i nästa del!
Thursday, August 09, 2007
Uppladdning!
Våra hjältar har hunnit bli ett helt år äldre sedan förra uppdraget, och därför behöver vi självklart ha en liten update vad gäller vilka de egentligen är. De har fått välja fritt motiv att bli fotad vid, och många har tagit vid sina
idoler.
Kriminalkommisarie Rådbjer
Ålder: 7
Bor: Marcus Bokhylla 7D (flyttat hemifrån)
Varför Mathias Holmgren?: Han är rolig att skratta åt.
Det här vet folk inte om mig: "Jag äger Gösta på fickpingis."
Spårkou Maki Junior
Ålder: 2,74
Bor: Överallt i Makis rum.
Varför David Beckham?: Jag tänkte ham...ham är ju skinka...Och faktum är att kossor har lika många skinkor som människan, dock oftast lite smutsigare.
Det här vet folk inte om mig: "När jag drack mjölk från min mor så diade jag alla hennes fyra spenar samtidigt."
Konstapel Björn-Otto
Ålder: 5
Bor: Makis säng
Varför Lena Philipsson?: Vi har ungefär samma skills vad gäller mikrofonstativdans.
Det här vet folk inte om mig: Jag växte upp på Liseberg. Redan i unga år blev jag mobbad pga min färg, för jag föddes med samma färg som en Lisebergskanin (jag misstänker att min mor hade ett förhållande med en herrkanin, och att jag var ett misstag). Isbjörnar har alltid varit fascinerande tycker jag, så därför doppade jag mig i vi målarfärg. Istället blev jag turkos.
Detektiv Gösta
Ålder: 15 hestår
Bor: Makis bokhylla 5A
Varför Lena Philipsson?: Älgar runtomkring mig menar att vi har ungefär lika sexiga ben...
Det här vet folk inte om mig: Anledningen till att jag har så sexiga ben är att jag vaxar dem regelbundet.
Kriminaltekniker Didde vägrar ställa upp på foto och intervju. Anledningen är den att vi saknar en bild på Darin där Didde kan bli fotad...Vi hänvisar till förra årets intervju, alltid något.
Nu har ni bakgrunden. Ni känner våra hjältar. Imorgon klockan 12 smäller det. Be there!
En parentes: Kossan Gösta flyger på är "Den flygande Kossan från Prag", som min mor och far tog med sig till mig från deras Europa-resa.
Gösta brukar vid flygningen sjunga
"Detektiv Gösta, flyger på kossan ibland
detektiv Gösta, ser nästan hela Makis land"
idoler.
Kriminalkommisarie Rådbjer
Ålder: 7
Bor: Marcus Bokhylla 7D (flyttat hemifrån)
Varför Mathias Holmgren?: Han är rolig att skratta åt.
Det här vet folk inte om mig: "Jag äger Gösta på fickpingis."
Spårkou Maki Junior
Ålder: 2,74
Bor: Överallt i Makis rum.
Varför David Beckham?: Jag tänkte ham...ham är ju skinka...Och faktum är att kossor har lika många skinkor som människan, dock oftast lite smutsigare.
Det här vet folk inte om mig: "När jag drack mjölk från min mor så diade jag alla hennes fyra spenar samtidigt."
Konstapel Björn-Otto
Ålder: 5
Bor: Makis säng
Varför Lena Philipsson?: Vi har ungefär samma skills vad gäller mikrofonstativdans.
Det här vet folk inte om mig: Jag växte upp på Liseberg. Redan i unga år blev jag mobbad pga min färg, för jag föddes med samma färg som en Lisebergskanin (jag misstänker att min mor hade ett förhållande med en herrkanin, och att jag var ett misstag). Isbjörnar har alltid varit fascinerande tycker jag, så därför doppade jag mig i vi målarfärg. Istället blev jag turkos.
Detektiv Gösta
Ålder: 15 hestår
Bor: Makis bokhylla 5A
Varför Lena Philipsson?: Älgar runtomkring mig menar att vi har ungefär lika sexiga ben...
Det här vet folk inte om mig: Anledningen till att jag har så sexiga ben är att jag vaxar dem regelbundet.
Kriminaltekniker Didde vägrar ställa upp på foto och intervju. Anledningen är den att vi saknar en bild på Darin där Didde kan bli fotad...Vi hänvisar till förra årets intervju, alltid något.
Nu har ni bakgrunden. Ni känner våra hjältar. Imorgon klockan 12 smäller det. Be there!
En parentes: Kossan Gösta flyger på är "Den flygande Kossan från Prag", som min mor och far tog med sig till mig från deras Europa-resa.
Gösta brukar vid flygningen sjunga
"Detektiv Gösta, flyger på kossan ibland
detektiv Gösta, ser nästan hela Makis land"
Wednesday, August 08, 2007
The big car-day ^^
Denna onsdag har gått i bilens hjulspår.
- Firar en vecka med körkort. Jipijej!
- Hämtade ut mitt riktiga körkort. Jag ser småmupp ut, ni kan nog få en bild tids nog ^^
- Pappa har visat hur man städar bilen, utvändigt och invändigt.
- Pappa har visat hur man tankar bilen.
Nu är jag nästan fullärd. Och bilen "min" bidde vacker, det bara skiner om den lilla aoa:n. Aoa är alltså reg-numret. Tycker allt det är rätt sött, aoa. Kul att säga. Aoa. Och att skriva. Aoa :)
Visserligen finns det ju vissa andra kombinationer som är tuffare. "Lol". "Kou". Eller varför inte "emo"? Skulle jag tippa så...Tror ni de bilarna är svarta?
Så var det. Presskonferensen. Det lämnades endast en kort kort, liten kommentar utav Maki. Han vill vara hemlig, men avslöjar att första delen av fyra kommer att publiceras nu på fredag klockan 12.00.
"Årets deckarserie om Detektiv Gösta och hans gäng, kommer att beröra många aktuella ämnen, såväl de på Makis Blogg som ur ett globalt perspektiv. Den tredje deckarserien kommer att vara det hittills mest farofyllda äventyret för våra vänner. Tur då att Gösta, som första älg, tagit vapenlicens nu i vår."
Visst pirrar det i magen? Grymt spännande! Som en uppladdning kommer bloggen att presentera våra hjältar, precis som förra året.
Tuesday, August 07, 2007
Hej hej sommar
Du är min man, och jag vet du gör så gott du kan...
Tycker det var lite gulligt på allsången när flera kända tanter reste sig o sjöng det till deras män...Dock saknade jag att Magnus Carlsson, som också satt i publiken, fick sjunga samma åt sin make, som också satt med. Filmaren var nog småkåt på de fikusarna, filmade dom hela tiden juh. Sweet. Och nu är allsången slut : Men bästa avslutningen, Frans och Gustafsson som Peps. Lol i bollen, riktigt sött :D
Jag vill åka dit. Jag vill vara känd, för då får man sitta långt fram och bli filmad. Eller sitta i rullstol. Mhm, jag vet. Så får man inte skriva. Det är inget att skoja om, men jag kan inte hjälpa det. Jag blir avundsjuk på rullstolsbundna som väldigt ofta, typ alltid, får grymt, otäckt bra platser på såna där evenemang. Allsång, idrottsgrejer...Och så har de ju sin egen plats längst fram i bussen också. Nej blä, inte kul att sitta rullstol, hell no. Men just den aspekten måste det ju rocka.
Ni märkte wannabecool-Maki med tuffa uttryck som "rocka" och "Hell no"? Jag måste ju vara lite mer rockig efter att bara handlat svart-vitt i Norrköping i fredags^^ Vit jacka, svart vit skjorta, svartvit tröja. Men vi får väl ta och komplettera med en rosa scarf eller något, så att folk inte tror ngt knasigt. Kanske skulle börja med "Dagens Outfit"? Är ju värsta poppis har jag för mig på bloggar...
Idag: Badbyxor och matchande tröja med regnbågens alla färger samt tofflor.
Badbyxor: Team Sportia, 299 kronor typ.
Tröja: H&M, 99 kronor.
Tofflor: Okänt ursprung och pris.
Ehm, neh....Kanske ska vänta tills slappdagarna är över innan det blir Dagens outfit. Eller, så skippar jag det helt?!
Annars har jag haft min första riktigt sommardag idag. 7 augusti. Känns ju rätt bra. Brummade iväg till Varamon med Jenny samt syster och hennes kompis i bilen. Hej Pimp ^^ Och guu va schönt det var i solen, vi kom även ner i vattnet hela TRE gånger. Egentligen rätt sjukt att det var första stranddagen. Kanalen räknas inte...
Nu ska jag vara lite kändiskåt. Jag bläddrade i Aftonbladets Klick igår. Man idiotförklarar tidningen och dess läsare, " vem fan är det som är så totalt befriad från ett eget liv och som går igång på att se bilder på Kate Moss då hon har spillt lite lite glass på hakan eller Julia Roberts då en lapp har fastnat på hennes skor". Man skrattar lite åt dessa folk, för att sekunden senare komma på sig själv med att bläddra vidare i blaskan. Lolle :D
Vet ni vad? Nu ska jag skriva ner sommarens deckare om Detektiv Gösta! Den spås bli en bestseller, sommarens succe. En presskonferens väntas hållas imorgon, okänd tid. Liverapportering från bloggen xD
Tycker det var lite gulligt på allsången när flera kända tanter reste sig o sjöng det till deras män...Dock saknade jag att Magnus Carlsson, som också satt i publiken, fick sjunga samma åt sin make, som också satt med. Filmaren var nog småkåt på de fikusarna, filmade dom hela tiden juh. Sweet. Och nu är allsången slut : Men bästa avslutningen, Frans och Gustafsson som Peps. Lol i bollen, riktigt sött :D
Jag vill åka dit. Jag vill vara känd, för då får man sitta långt fram och bli filmad. Eller sitta i rullstol. Mhm, jag vet. Så får man inte skriva. Det är inget att skoja om, men jag kan inte hjälpa det. Jag blir avundsjuk på rullstolsbundna som väldigt ofta, typ alltid, får grymt, otäckt bra platser på såna där evenemang. Allsång, idrottsgrejer...Och så har de ju sin egen plats längst fram i bussen också. Nej blä, inte kul att sitta rullstol, hell no. Men just den aspekten måste det ju rocka.
Ni märkte wannabecool-Maki med tuffa uttryck som "rocka" och "Hell no"? Jag måste ju vara lite mer rockig efter att bara handlat svart-vitt i Norrköping i fredags^^ Vit jacka, svart vit skjorta, svartvit tröja. Men vi får väl ta och komplettera med en rosa scarf eller något, så att folk inte tror ngt knasigt. Kanske skulle börja med "Dagens Outfit"? Är ju värsta poppis har jag för mig på bloggar...
Idag: Badbyxor och matchande tröja med regnbågens alla färger samt tofflor.
Badbyxor: Team Sportia, 299 kronor typ.
Tröja: H&M, 99 kronor.
Tofflor: Okänt ursprung och pris.
Ehm, neh....Kanske ska vänta tills slappdagarna är över innan det blir Dagens outfit. Eller, så skippar jag det helt?!
Annars har jag haft min första riktigt sommardag idag. 7 augusti. Känns ju rätt bra. Brummade iväg till Varamon med Jenny samt syster och hennes kompis i bilen. Hej Pimp ^^ Och guu va schönt det var i solen, vi kom även ner i vattnet hela TRE gånger. Egentligen rätt sjukt att det var första stranddagen. Kanalen räknas inte...
Nu ska jag vara lite kändiskåt. Jag bläddrade i Aftonbladets Klick igår. Man idiotförklarar tidningen och dess läsare, " vem fan är det som är så totalt befriad från ett eget liv och som går igång på att se bilder på Kate Moss då hon har spillt lite lite glass på hakan eller Julia Roberts då en lapp har fastnat på hennes skor". Man skrattar lite åt dessa folk, för att sekunden senare komma på sig själv med att bläddra vidare i blaskan. Lolle :D
Vet ni vad? Nu ska jag skriva ner sommarens deckare om Detektiv Gösta! Den spås bli en bestseller, sommarens succe. En presskonferens väntas hållas imorgon, okänd tid. Liverapportering från bloggen xD
Monday, August 06, 2007
Måndag hela veckan vore tokigt
Jag vill se Ciao Bella.
Öhm, fan vad dagarna går snabbt just nu. Nu är det ju måndag igen. Va tråkigt...Ingen fara fröken, jag har upplevt massor av måndagar. Men nästa måndag så är det bara en måndag till innan det är skola. Sjukt. Jag förstår inte vad som händer på dagarna, dom bara rinner iväg. Iofs har jag ju åkt lite bil de senaste dagarna. Konstigt va? ;-) Miljön är kanske inte prio ett i mitt huvud just nu ^^
Egentligen var det här ett väldigt onödvändigt inlägg. Jag började skriva, blev avbruten, kom tillbaks senare och skrev ngra flera meningar...Aja, ni vet att jag inte är död iallafall. Lite mer blond dessutom. Och söt. Lite snyggare än vanligt. Glad också. Svettig. Kan fortsätta rabbla, men jag är så kissnödig så det skulle mynna ut i en olycka. Det vill vi ju inte. Iofs vet man inte, det finns säkert många därute med annorlunda fetisher som gärna ser mig indränkt i kiss och fastbunden...Och nu blev det lite knasiga saker att blogga om. Ehm jag kom av mig.
Vi gör det enkelt:
Ciao Bella :D
Öhm, fan vad dagarna går snabbt just nu. Nu är det ju måndag igen. Va tråkigt...Ingen fara fröken, jag har upplevt massor av måndagar. Men nästa måndag så är det bara en måndag till innan det är skola. Sjukt. Jag förstår inte vad som händer på dagarna, dom bara rinner iväg. Iofs har jag ju åkt lite bil de senaste dagarna. Konstigt va? ;-) Miljön är kanske inte prio ett i mitt huvud just nu ^^
Egentligen var det här ett väldigt onödvändigt inlägg. Jag började skriva, blev avbruten, kom tillbaks senare och skrev ngra flera meningar...Aja, ni vet att jag inte är död iallafall. Lite mer blond dessutom. Och söt. Lite snyggare än vanligt. Glad också. Svettig. Kan fortsätta rabbla, men jag är så kissnödig så det skulle mynna ut i en olycka. Det vill vi ju inte. Iofs vet man inte, det finns säkert många därute med annorlunda fetisher som gärna ser mig indränkt i kiss och fastbunden...Och nu blev det lite knasiga saker att blogga om. Ehm jag kom av mig.
Vi gör det enkelt:
Ciao Bella :D
Thursday, August 02, 2007
Hälsogodis!
Att ett litet rum kan innehålla så mycket spännande och outforskade saker och ting. Endast några kvadratmeter där man tillbringar ett antal timmar om dagen, och ändå finns där mycket nya saker. Alldeles nyss hittade jag en burk i en låda. Gud vet vad som var i den burken. Förmodligen något ätbart, kom jag fram till. Lika förmodligen som att det var ätbart, lika förmodligen bör det vara mindre ätbart just nu. Efter x antal timmar/dygn/månader i den där burken så...Troligen finns det vissa modifikationer. Jag ¨vågade inte öppna burken. Gick ner och skulle slänga, men nej...Jag måste ju faktiskt kika in. Jag övervann rädslan för diverse djur som skulle kunna tänkas finnas där inne, och lyfte locket. Vid första anblicken: Oidentifierbart. Efter några sekunders granskning kunde jag dock urskilja vissa drag som tydde på att den grågröna klumpen en gång i tiden varit en ostsmörgås. Dock högst osäkert!
Avslutningsvis: Död åt folk som på allvar säger "Bröd med korv".
Jag har hittat ganska mycket godis också. Godis behåller arom, form och oftast färg ganska länge. Jag har hittat otäckt mycket. Ohälsosamt, kanske många tror. Icke! Jag äter nämligen frukt-godis. Nej, inte torkad frukt eller såna fjollerier. Jag äter Dumle Äpple/Päron. Mycket fräscha. Undrar hur många jag måste äta för att täcka mitt dagliga c-vitaminbehov?
Och från Dumle till musik är steget faktiskt inte längre än tre bokstäver. Vissa skulle säkert kalla detta "musik". Faktum är att en del av mig faktiskt säger "Maki, du SKA inte tycka om detta...det här är dåligt, fåniga "rim", lol på allt". Men ändå så gillar jag det. Jag förstår det inte. Det måste helt enkelt vara så att den del som tycker att jag inte ska tycka om det har fel. Liksom ungefär 99% av övriga befolkningen.
Och visst är han kaxig, sexig och bitchig?
Jag kan skriva under på en av tre. Resten är LOL!
Och visst är han kaxig, sexig och bitchig?
Jag kan skriva under på en av tre. Resten är LOL!
Avslutningsvis: Död åt folk som på allvar säger "Bröd med korv".
Wednesday, August 01, 2007
Körkort till Maki!!!
Gaaaaaaah det är fan inte klokt. Jag har körkort! Lilla lilla Maki har fixat ett körkort. 1 augusti 2007. Körkort till Maki. Kan ta de i flera versioner till men...äh, ni kanske fattar ändå ;D
Jag fattar nog inte riktigt än. Herregud, ska jag dra runt på vägarna och...jaa :S
Och som alltid när man gjort ngt stort, för ja, det här är stort, så måste man ju tacka nån...Jag vill tacka min kära far, för att han varit så pådrivande och duktig lärare. Thääänx father! :D
Så nu kommer jag väl åka runt som ett svin. Tog bilen samma eftermiddag till Ica Maxi för att handla åt mina föräldrar. Scary känsla att åka själv, utan en vakande blick som noterar varje litet snedsteg eller för snabb kilometer/h man gör. Nice!
Själva uppkörningen då...Alltså, jag var inte sådär äckligt nervös. Det var värre vid teorin, men klart det var pirrigt. Jag kom igång bra, och sen så gick resten som på väg (hade jag skrivit räls hade folk kanske trott jag tog tågkörkort). Enda tokiga saken jag gjorde var att råka komma åt vindrutetorkarspaken, så den gick igång. "Oj" sa jag. Han inspektören lr va de heter rörde inte en min. Just då var det lite otäckt.
Så, efter lite back runt hörn, stadskörning, landsvägskörning och muppkörning så kom vi tillbaks. Direkt när vi parkerade sa han "Jo, det där gick bra, du är godkänd". YEEEEES!!!
Jag fick mitt fina tillfälliga körkort...
Jag fattar nog inte riktigt än. Herregud, ska jag dra runt på vägarna och...jaa :S
Och som alltid när man gjort ngt stort, för ja, det här är stort, så måste man ju tacka nån...Jag vill tacka min kära far, för att han varit så pådrivande och duktig lärare. Thääänx father! :D
Så nu kommer jag väl åka runt som ett svin. Tog bilen samma eftermiddag till Ica Maxi för att handla åt mina föräldrar. Scary känsla att åka själv, utan en vakande blick som noterar varje litet snedsteg eller för snabb kilometer/h man gör. Nice!
Själva uppkörningen då...Alltså, jag var inte sådär äckligt nervös. Det var värre vid teorin, men klart det var pirrigt. Jag kom igång bra, och sen så gick resten som på väg (hade jag skrivit räls hade folk kanske trott jag tog tågkörkort). Enda tokiga saken jag gjorde var att råka komma åt vindrutetorkarspaken, så den gick igång. "Oj" sa jag. Han inspektören lr va de heter rörde inte en min. Just då var det lite otäckt.
Så, efter lite back runt hörn, stadskörning, landsvägskörning och muppkörning så kom vi tillbaks. Direkt när vi parkerade sa han "Jo, det där gick bra, du är godkänd". YEEEEES!!!
Jag fick mitt fina tillfälliga körkort...
Syns säkert jättebra. Spännande och se hur jag ser ut på bilden på mitt riktiga sen. Var det Maria som sa det, inför min uppkörning...."Det svåraste för dig är väl bilden till körkortet". Lol xD Tog ju den vid teorin iofs, men haha...Huga :p
Crazy. Maki har körkort. Galet.
Subscribe to:
Posts (Atom)