Inte konstigt att jag inte kommer igång med blogget när jag lämnar mina rötter. Såklart måste jag ju fortsätta här. Det är en institution och den ska bevaras.
Bara för att komma igång såååå.
Idag hände två saker man bara tänker händer i typ film eller dåliga komedier.
1) En tjej ramlade på löpbandet på gymmet och trasslade in sig i hörlurarna.
Hon låtsades som att inget hade hänt, och hoppade upp igen. 10 sekunder senare låg hon hopknuten i hörlurarna igen. Fattar inte. Det måste gjort ont?
Därefter körde hon iaf promenadtempo.
2) En ~60-årig man cyklade under en vägbom som var på väg att fällas ner och fick den rätt i huvudet. Han svajade lite åt höger, sen åt vänster, sen ramlade han omkull. Alltså stackarn. Men det såg sjukt kul ut.
Jag skrattade dock inte högt utan frågade om han behövde hjälp, men han klarade sig.
Jag har erbjudit min hjälp ganska ofta den senaste tiden, men oftast vill ingen ta emot. Häromsistone var jag på löptur, sprang förbi en tjej som satt och storgrät på en bänk. Efter 100 meter tänkte jag att nemen Maki, lite civilkurage. Kolla hur människan mår. Så jag sprang tillbaks och frågade om allt var ok. Hon sa "ja alles gut". Lite antiklimax, det var ju ganska tydligt att så inte var fallet. Men vad ska man göra.
Rätt kul start va. HEJ MAKIS BLOGG!
Bara för att komma igång såååå.
Idag hände två saker man bara tänker händer i typ film eller dåliga komedier.
1) En tjej ramlade på löpbandet på gymmet och trasslade in sig i hörlurarna.
Hon låtsades som att inget hade hänt, och hoppade upp igen. 10 sekunder senare låg hon hopknuten i hörlurarna igen. Fattar inte. Det måste gjort ont?
Därefter körde hon iaf promenadtempo.
2) En ~60-årig man cyklade under en vägbom som var på väg att fällas ner och fick den rätt i huvudet. Han svajade lite åt höger, sen åt vänster, sen ramlade han omkull. Alltså stackarn. Men det såg sjukt kul ut.
Jag skrattade dock inte högt utan frågade om han behövde hjälp, men han klarade sig.
Jag har erbjudit min hjälp ganska ofta den senaste tiden, men oftast vill ingen ta emot. Häromsistone var jag på löptur, sprang förbi en tjej som satt och storgrät på en bänk. Efter 100 meter tänkte jag att nemen Maki, lite civilkurage. Kolla hur människan mår. Så jag sprang tillbaks och frågade om allt var ok. Hon sa "ja alles gut". Lite antiklimax, det var ju ganska tydligt att så inte var fallet. Men vad ska man göra.
Rätt kul start va. HEJ MAKIS BLOGG!
