Jag, cerat och tvättmaskin

Två videoinlägg, ett på mig och ett på en tvättmaskin. Tvättmaskinen vinner garanterat underhållningspriset.

Und einer ritt voran, dem folgten alle blind, Dschinghis Khan

För drygt fyra månader sedan motionerade jag. Sedan tog jag en liten paus, vilade upp mig, och idag kände jag mig tillräckligt stark att återuppta den tuffa träning jag körde där i juni. Joggingturen påbörjades i ett alldeles för högt tempo, och efter att råkat se reflektionen av mig själv i ett fönster föll jag typ ihop. Jag kände mig ju rätt snygg, tränad och allmänt sportig, men den bistra sanningen var att jag ingav ett ganska plufsigt intryck. Till min inbillnings försvar bör sägas att jag såg mig själv från sidan - sånt (intalar jag mig) gör att man ser att graden plufsighet ökar.

Lösningen är nog att köpa såna där sportiga, tajta byxor. Tror det gör mycket. Eller kanske långkalsonger under shorts, det är ju liksom elitidrotts-varning där. Och som den fd elitidrottspojke jag ju faktiskt är är det väl inte att försöka lura mig själv.

Annars börjar det lunka på sådär mysigt. Sov, mat och skola. Det är bra. Grejerna jag läser är intressanta, jag är fortfarande duktigt inspirerad, men det är spännande vad gäller förkunskaperna. I en del kurser kan jag väl för mycket, i andra har jag definitivt för dåliga kunskaper. Men sånt för man väl räkna med, är nog ingen fara på torpet. Ja, vi säger så. Chaa.

MEN, förresten. Kollade Rahlenfeldst blogg (alltså, Krillebooi. Han är ju ingen Krillebooi längre, han har växt upp) och OH MY GOD, han har gått ner sig. Han borde bli en Krillebooi igen, då kan jag gulla. Så, det var den viktiga slutparentesen jag hade.

Goddag dam

Trots ännu en vedervärdig kebab var nog gårdagen lite av dagen jag började gilla München. Under en fantastisk promenad i Englischer Garten, där jag inte hade något annat än musik, mina egna tankar och höstvackra löv omkring mig, insåg jag att staden är sjukt fin, universitetet är riktigt häftigt och att jag nog faktiskt är ganska nöjd.

Universitetet känns riktigt inspirerande. Själva föreläsningarna och övningarna håller, vad det hittills verkat, förmodligen samma klass som LiU, men skillnaden ligger vad gäller forskning, folk som håller föredrag och möjligheter till många intressanta praktikum vid sidan av studierna. Så det känns riktigt inspirerande att plugga i en miljö där så mycket "coola" grejer händer. Sen gör ju grejen att allt är nytt sitt för att det känns än motiverande att plugga.

Mycket plugg, man kan ju tro att jag är en riktig plugghäst. Men vi fortsätter. En grej som känns en aning sjuk är när jag inser att kurserna vi börjat läsa nu kommer vi skriva tenta i...i slutet av mars och början av april. Eeeeh, okey. Det är ju typ, nästa år. Förresten ska vi emo-lista snart. Uuuuh. Annars har jag inte mer att tillägga, eller jo, jag bara måste visa XD Wonderful!

Und nooooow

Marcus log, stardate 4.324.875.2
Med en härlig entusiasm styr vi med Warp 6 in i en ny, outforskad värld. Tuvok har kalibrerat om de elektromagnetiska diskontinuerliga tidsimpulserna på holodäck så att de kan ta emot och använda otransformerade plasmapartiklar från nebulosor av typ C.
Nääää, ni får ursäkta. Jag är uppslukad av Star Trek, igen. Chakotay to bridge. Janeway here.
Uhh, fokus.

Att jag styrde in i en outforskad värld var ett tafatt och ganska dåligt försök att få in att jag nu börjat med studierna här vid Technische Universität München. TUM, lite förkortat. De är ganska nöjda över sitt TUM, och berättar gärna om sina topplaceringar i ranking efter ranking. Och jag är ju uppenbarligen nöjd över att berätta om nöjdheten, så det får väl betraktas som, ja, bra. Har varit en helt okej start, inte fått känna på alla kurser än men det finns goda förutsättningar för att det blir bra. Känner mig obehagligt taggad, och jao, varför det inte hålla i sig?

Annars råå. Jag har återigen lyckats hitta en ny, sjukt bra, tv-serie. Inte Star Trek nu alltså, utan något helt annat. Jag vet inte om ni hört talas om det, men Desperate Housewifes heter det. Kanske är något tyskt, jag vet inte, så var inte ledsna om ni inte sett det innan - hade inte jag heller, innan jag kom ner hit på kontinenten.
Eeeh, nej. Pinsamt. Återigen har jag lyckats hitta något 4 år efter alla andra. Men det är väl så, jag vill inte göra sånt folk generellt gillar. När folk hypar Desperate, dissar jag.

Och ja, jag var på lite Champions League-fotboll igår. Bayern München mot storlaget Cluj. Ganska pinsamt dålig insats av Bayern, vann till slut med 3-2 i en match som höll hyfsat bra allsvensk klass ^^ Men, det var trots riktigt coolt att se och vara i den imponerande arenan :))

Uuund now, eine liegtrick.
Godnatt.

Ljuva terminsstart

Hejdå, korta och sköna (?) semester. Alltså, jag har varit så sjukt lat under min tid här i München. Kanske ska jag inte må dåligt för det, lite ledigt ska man väl få unna sig. Men jag blir alltid så trött när jag inget gör. Går jag upp tidigt och gör något vettigt under dagen är jag relativt pigg och glad även under kvällen. De senaste dagarna har jag vaknat sent, kollat Star Trek eller Scrubs och ätit en rostad macka. Lugn under dagen, kung på kvällen? Nä. På kvällen somnar jag ^^ Jag kan ju skylla lite på att jag varit småförkyld, men om någon undersöker det lite noggrannare är det nog inget hållbart argument för mycket inaktivitet under 17 dagar.

Men gör något då, säger ni. Boaaah, jag har inte enough självdisciplin där va. Därför är vi glada för att studierna drar igång imorgon. Wiii :D Jag ser fram mot det obehagligt mycket. Låt se vad jag säger om två veckor =))

Vad har jag annars att förtälja? Igår tog jag ut 1000 Euro, lite random sådär. Tryckte på fel snabbknapp, så jag blev lite paff då automaten matar ut 980 Euro mer än jag förväntat mig. Hur jag kunde trycka fel är ju också ett ämne för forskning- berörda snabbknappar är de som ligger längst från varandra.

Nu ska jag leka med Windows Aero. Igår busade min dator lite med mig. Först drog han (min dator är alltså hane), helt automatiskt, på högsta ljusstyrkan på skärmen. 5 minuter senare gick han tillbaks och valde den lägsta styrkan. Sedan blev allt svart i fem sekunder, och efter det hade jag helt plötsligt Windows Aero. Tokigt, men kul. Jag kan sitta och maximera och minimera fönster en hel eftermiddag bara för att det ser så snyggt ut.

Chaa!

Vad blir det för mat?

Jag är lite orolig att jag gör läsare, som kommit hit via Erics blogg, besvikna då jag inte pratat så jättemycket om pulvermos den senaste tiden. Dock ska ni inte vara oroliga, jag har redan hunnit med fyra måltider pulvermos på de 12 dagar jag har varit här. För att visa hur gott det kan se ut lägger jag, i sann Lul-anda, upp en bild på gourmétmåltiden.

Det är alltså pulvermos och oljestekta korvar, allt med ett överdrag av remouladsås. Att knapra på vid sidan av ligger en liten orange vitaminbomb som även kallas morot. Smaklig måltid!

Hrrm. Det är annars lite typiskt mig att lägga upp en bild på en jävla pulvermostallrik när jag egentligen är i en stor stad med gamla, fina byggnader och hus överallt. Dessutom har jag, undantaget lite förberedelser inför universitetet, haft ledigt i snart två veckor och borde inte gjort annat än att titta på slott, fina byggnader och åka på små utflykter. Men icke. Jag hatar att vara ledig, då ska man göra roliga saker, leva livet och bara njuta. Men jag vill inte ha kul, för jag är inte rolig. Inte på det sättet åtminstone. Så istället strosar jag runt lite halvseriöst i staden, jag tittar på Scrubs och läser tidningar.

Det är liksom lite "snälla, låt terminen starta för jag orkar och vill inte hitta på 'roliga' saker eller åka på 'spännande' äventyr". Nog så spännande är det att sitta hemma, läsa tyska tidningar och klia mig i skägget. Gah, jag är ett sådant slöseri att skicka på utlandsår. Men jag kommer snart igång med det som kallas livet. Ska bara se ett Simpsons-avsnitt först.

Das geht ab

Hallöschen. Nu har vi varit här i drygt en vecka och börjar förstå oss på staden litegrann. Det är fint här. Typ lite för fint. Alla kör feta BMWs eller Audis, det finns inga tiggare på tunnelbanan och högerpartierna har en förkrossande majoritet i denna tyska kapitalismens högborg. Så även om jag var bitter för att det inte gick någon kollektivtrafik inatt på grund av strejk, och vi var tvungna att ta taxi hem, så känns det bra att det finns lite arbetar-anda här. Den där taxiresan var förresten ett kapitel i sig - gangstern till taxichaufför spelade den högsta musik jag ever hört från en taxi, slalomåkte, visade bilder på lättklädda damer och ville att vi skulle till åka till ngn slags strippklubb. Herr Taxichaufför undrade om vi ville knulla, antar det var med damerna, men nej, kein ficken heute abend.

I veckan annars har jag kollat runt i staden. Sett en del av universiteten, och det ser absolut okej ut. Det mest värda är att de inte kör med whiteboards utan med den hederliga svarta tavlan. En svart tavla gör en professor lite mer...professorig. Uhm, ja.

Det var väl det glada. Det bästa har jag sparat till sist. Jag är fortfarande bitter, och allt jag gör, ser och äter sätter jag relativt Berlin. Det är inte sunt alls, jag är på god väg att bli en riktig bitterfitta. Kunde förvisso vara skönt efter de senaste månadernas osunda konsumtion av positivitet.

Och som sig bör bjuder jag på lite tysk populärkultur.

BVG in meinem Herz

Tänkte visa upp ett litet livstecken. Aaaalltså, typ fjärde dagen i München. Från tåget och direkt till två dagar Oktoberfest, vilket var en ganska skön start. Kanske att man skulle använda modeadjektivet "episk" istället för "skön", men nej, ni vet hur konservativ jag är mot sånt där som andra människor gillar. Det är verkligen en härlig folkfest där alla är bara superduperglada, sociala och fulla. Cool upplevelse, definitivt.

Annars så...Lite små jag-saknar-Berlin-klumpar plaskar runt i magen. Raderade snabblänken till BVG, där man söker U- och S-bahnförbindelser inom Berlin, alldeles nyss och det smärtade rejält. Men fäään Macke, sluta lipa och släpp det där nu. Berlin har stått kvar trots krig, uppdelning och murar, så kanske överlever staden även en viss tids separation från mig. Dessutom är jag redan lite kär i lägenheten och rummet här, här kommer jag kunna studera, sova och götta mig på ett trevligt sätt.

Igår gick jag förbi mitt nya universitet och fixade lite administrativa grejer. Dock ligger även en del av universitetet typ JÄTTElång bort, en bit utanför München, och det verkar dumt nog som att jag kommer behöva vara därute mer än vad jag trodde från början. Typ som att plugga på Liu och behöva åka till Norrköping, men utan gratis Liu-buss. Men den delen inne i staden ligger väl inte ens 10 min med cykel bort, så det är ju gott.

Jaaha, så nu ska jag väl fortsätta njuta av ytterligare några dagars lov och se vad min nya stad har att erbjuda. Ha det gottinamnam!