One love, that´s all I need!

Jo, jag har haft sorg de senaste dagarna. Att jag ändrar tillbaks till lite glammigare färger bara tre dagar efter dagen betyder inte att jag kommit över det. Kan knappt lyssna på One Love utan att börja lipa. Vad jag lipar åt? Har väl ingen egentlig koll. Kanske är det att jag är ledsen å svenska folkets vägnar, som förstår sig på att snyggt nummer. Eller ännu värre; att de förstod det, men är så jävla trångsynt i sin äckliga jantelags-syn. Här ska väl ingen få komma och sticka upp, nej, Carola ska inte tro att hon är lite förmer än oss andra, nu ska vi rösta bort henne.

Klart jag kan köpa att folk kan tycka att hon gjort sitt, eller att vi ska släppa fram andra. Men när den här jantelags-principen övergår i rent hat mot Carola, då blir jag också ledsen. Hon är ju för fan människa, och oavsett vad hon sagt (läs: blivit feltolkad) om homosexuella, vilka blomkrukor hon kastat eller hur snofsig hon är, så ger det knappast hela den svenska journalistkåren rätt att inleda en häxjakt på henne, vilken svenska folket med öppna armar tar till sig och gör till sin egen.

Blir ju lätt att man glömmer Andreas mitt i allt det här, och även om Carola får de mesta av skriverierna så är de ju likvärdiga på scen. Sjukt snygga, rösterna passar great och så ser de ju ut att ha kul på scen. Vad ska jag mer säga. Framträdandet i Kiruna va lite lugnare, lite sämre kanske men det försvarar ju inte Nordmans vinst. Ola åkte med, så hela AC var ju katastrof. Sen såg jag ju inte efter att Androla åkt ut, jag gick upp och grät. Tur jag va hemma denna vecka ^^

Annars blev livet ganska slappt just nu. Inget PA och massa träning är ledordet för mina kommande veckor. Under morgondagen kommer ett stort projekt inledas här på bloggen, där jag ska bli slimmad tills i sommar. Och det är ni, kära läsare, som ska få mig att denna gången hålla mina löften. Mer ingående regler kommer imorn :p

Snart lär jag väl bli sjuk med, känner mig lite sådan at the moment. Men vi ska nog resa oss även ur den krisen.