Sann lycka!

Jag finner inga ord, men jag ska försöka.

Jag tror aldrig riktigt jag upplevt det jag gjorde nu ikväll. Därför är det svårt att hitta liknelser. Men mitt schlagerbultande hjärta fick sig en rejäl nedsmältning, för det Charlotte Perrelli böjd på den 1 mars i Karlskrona 2008, det var helt otroligt vackert, snyggt och bäst. Om jag på något vis verkat aningen mindre schlagerfixerad i år, så försvann det illa kvickt.

Ni ska också komma ihåg att jag fet-glömmer Bengtzing i detta inlägg, trots det faktum att jag verkligen älskade henne. Då fattar du hur mycket kvällen var för mig, och även om alla sa att "Det är klart Perrelli går vidare" då endast hon och Calaisa återstod, så var jag galet nervös. Och att Strömstedt kommer sist, det är ju helt tragiskt. Men men, vad gör det denna kväll? Jag skulle kunnat sett deltävling fyra med den svettigaste teknikklass, men ändå varit överlycklig efteråt. Nästan så att jag skulle kunnat käka en vegansk bönpaj under Perrellis framträdande och ändå må super.

Vilken final det blir! BWO, Sanna Nielsen, Bengtzing, Perrelli och förhoppningsvis Androla. Jisses <3 Och dit ska jag, tralala! Dessutom är jag stolt över den svenska publiken, som tillslut lärt sig rösta rätt efter att ha skickat stolpskott som Amy, Rongedal och Frida feat.Headline (nästan en total bom va?) till final.