Peak en tidig söndagmorgon

Mitt liv peakar lite just nu. Det är söndag, jag vaknade utan alarm vid 08 efter att hoppat i säng runt 12. Jag är utvilad, ganska glad och det enda som saknas är en DN Söndag. Inte ens det faktum att jag behövde googla "enda som saknas" för att verifiera att det skulle vara "enda" och inte "ända" eller att all min hårt inarbetade solbränna nu tynar bort lyckas dra ner mig i bitterhetsträsket. Skrrämmande.

Vi gör en snabbanalys och listar några faktorer som kan spela in:

• Jenny och Maria har bokat in resor till en vacker gosse (jag) i en vacker stad (München).Då blir vackra gossar glada!
• Jag förfogar över ett lyxcerat. Perfekt accessoar (lol skrev assecoar först, hur pinsamt börjar detta inte bli) på fest.
• Att jag så smått börjar sammanfatta mitt år i Tyskland och insett...hur jävla bra det varit. (Jag hatar mig själv än mer än ni gör när jag håller på med självbelåtenhet)
• Att Angela Merkel vill sänka skatter, och blir sågad av till och med sitt eget parti.

Saker som definitivt inte har med min glädje att göra är...

• Att fotbolls-vm för damer börjar idag. Nej vaddå, ska jag fejka entusiasm?
  
• Att min bästa vän nyss diskfragmenterats.

Ja, där har ni det. Annars handlar mina funderingar mycket om framtiden. Hösttermin i Sverige, vad händer sen? Berlin, München, eller finns det någon annan joker med i leken? Hua, som det ser ut nu talar allt för München, här finns de bästa yrkesmöjligheterna för mig, här finns fint uni, här finns goda vänner och ja, ni vet. Mihiii. Vi får väl se, vi får väl se...

Beeeeeeeeeerlin

Då aktuella inlägg är bristvara kan ni faktiskt alltid slå ihjäl tid i mitt bloggarkiv. Där finns faktiskt fem år av mitt liv arkiverat. Just den långa bloggtiden börjar, från att ha varit trevligt och gjort mig lite stolt, bli till en börda för ju mer jag bloggar, desto mer smärtsamt skulle ett eventuellt avsked vara.

Dock behöver vi inte vara oroliga idag. Eller jo, lite, fast av en annan anledning, nämligen ett fett åskväder som stryker sig genom Münchennatten. Hilfe! Närå, jag är cool nu. Lite av den coolhet Berlin gav mig under tiden där har nu återupplivats efter en helg i den tyska huvudstaden. Det är så olikt München, så mycket andra människor, så mycket bättre kebab, så mycket större...För att vara lite rättvis, München har bättre öl, bättre uni och är vackrare. Men ändå, ni vet att jag tycker Berlin är en coolare stad. Så är det bara. Och, det som kommer nu kommer inte utan lite, ja, stolthet i rösten: Mackan har varit på fetaste techno-klubben, Berghain. Har fått ngn slags utnämning till bästa klubb i världen, eller så. Naja.

Alltså, det var sjukt. Allt ifrån den timmes långa kön, hur vakterna bara släppte in "rätt typ" människor (jag var rätt typ, hur cool är mackan icke?), tavlor med manliga anus, själva lokalen, folket...ja till att jag, schlager-Marcus, sluter ögonen och hamnar i ngn slags techno-trance där inne. Liksom, what?!

Jaa...som avslutning på spektaklet hittade jag lite smält smör, som jag kunde smaska i mig, i min byxficka. Smaskens! Och nu är jag tillbaks i Munich. Inte allt för illa, ska sova nu och då blir allt bra. :D

SVT Text

Tiden rinner iväg. Ytterligare 10 dagar utan update, dock med överflöd av roligt liv. Den tidigare så vilda försommaren har lugnat ned sig, så förutom allt annat jag har för mig oroar jag mig även för att min ack så fina bränna ska försvinna. Pingst firar jag förresten för fullt, det måste man göra i katolska Bayern. Vet dock inte hur man gör, men en vild gissning är att jag ska tänka litegrann på Jesus, Gud eller någon av de där lirarna, vilket jag därför gör.

Naa, så vad har hänt. Hängde med min roomie till hans hemtrakter i norra Bayern, där jag drack mig genom den Frankens öllista (många öl var det, alla goda. Tänk om det fanns en svensk öl som smakade sånär så gott som godtycklig bayerisk), åt fin bratwurst och såg många många såna där äkta små tyska byar. Och ja, hur mycket jag än vill vara storstadskisen number one var det skönt att komma ut på landet lite =)))

Hm. Vi håller där för idag. Puuuuuuuusss =)

Warum kann ich nicht keine Kinder haben und drei geld?

En dag som idag, alltså en fredag, kunde man hittat på kul saker, särskilt eftersom jag är helt ledig fredagar. Men icke, en slags apati på livet lamslog mig fram tills för en timme sedan, då jag fick dricka en öl och äta köttfärs kryddad med av Eric insmugglad tacokrydda.

Under apati-tiden lät jag dock en frisör klippa mig. Kom hem, var missnöjd, gick tillbaks och sa att hörröduru, du får nog allt klippa till mig lite mer, vilket grabben gjorde, och nu är vi alla lyckligare än sex laxar med varsin laxask.

Annars så...ja, efter relativt vilda månader, med resande, besök och annat larv, har dagarna de senaste veckorna gått mot inrutad och ospektakulär vardag. Iiiinget konstigt alls. Ute och promenerade igår, och då insåg jag hur otroligt vackert München faktiskt är. Om jag utifrån skönhet rangordnar de städer som jag varit i kommer München faktiskt tvåa, efter Rom. Alltså, det finns så mycket palats, fina byggnader, parker, vatten..moah. Sen gör ju inramningen att staden blir sådär härligt pretentiös också, men det har vi la redan avhandlat.

Uuuuuhm om några veckor var det 12 månader sedan jag stack iväg till Tyskland. 12 månader har jag varit tysk, ja inte medborgare men kanske invånare eller så. Och om mindre än tre månader är jag åter Linköpingsbo. Hm hm. Vi får väl se hur det blir.

Ja, jag tror vi håller där för idag. Trevlig helg!

Abschalten!

Det är intressant och samtidigt, för trädkramare som jag själv, inspirerande att betrakta det hängivna tyska kärnkraftsmotståndet. Samtidigt som resten av Europa med en axelryckning betraktar Fukushima för att sedan fortsätta planera utbyggnad av kärnkraften, är i princip samtliga riksdagspartier i Tyskland överens om att kärnkraften ska bort, förmodligen inom 10 år. Kommittéer tillsätts, konkreta diskussioner om hur den förnyelsebara energin kan ersätta kärnkraften förs och över hela Tyskland demonstrerar hundratusentals mot kärnkraften.

De klassiska motargumenten, att omställningen kommer kosta enorma summor, kärnkraften kan komma att ersättas med importerad, smutsig kolkraft samt att elpriserna kommer höjas, hörs givetvis men i Tyskland har man kommit långt längre än i Sverige vad gäller att se möjligheterna med förnyelsebar energi. För problemet är inte bristen på alternativ till kärnkraften, utan bristen på politisk vilja. När Sverige nu öppnar upp för byggandet av nya kärnkraftverk, stänger man samtidigt för investeringar i förnyelsebar energi då det i dagsläget inte är lika ekonomiskt gynnsamt som kärnkraften. Frågan vi redan idag måste ställa oss är om kärnkraften är framtidens energikälla, och om det är värt att investera våra pengar där istället för att utveckla och bygga upp ett nät av förnyelsebar energi.

För mig är bara den olösta frågan om slutförvaring och begränsad tillgång på uran fullgoda argument för att satsa på förnyelsebar energi. Addera katastrofer som den i Japan som visar att det alltid kan hända saker, samt olika scenarier (flygkrasch/terrorattentat i kärnkraftverk, översvämningar, jordbävningar, tornados) och det får mig att visa rumpan för kärnkraft. När det finns säkra, absolut miljövänliga alternativ, när det finns absolut realistiska framtidsvisioner...Är det inte tråkigt att dessa inte ska kunna infrias då en marknad som bara tänker på profit ska stå i vägen?

Hej!

Trodde att jag hade bloggat för några dagar sedan, men tiden går snabbt och ska jag få någon slags ordning på blogglivet bör jag skriva några rader. Jag börjar få lite ordning och reda på terminen, kommit igång och ifatt med plugg. Detta trots det strålande vädret som håller i sig, helt otroligt vad München bjuder mig på.

Jag tror inte jag nämnt så mycket om hur glad jag är över Eric Saade, och hur mycket och ofta jag med "Popular" i hörlurarna verkligen dansar fram över Münchens gator. Som den antimänniska jag är gör det inte saken sämre att i princip alla mina tyska vänner innerligt avskyr det svenska bidraget, och hånfullt kommenterar den fåniga texten, hur bögig Saade är eller hur dåligt han sjunger. Tyvärr är utgångsläget inte det bästa, då jag inte behöver säga mer än "är det lite avundsjuka på vår tredjeplats jag hör där kanske?".

Annars så...jag jobbar hårt för att bli arbetslös-brun. Det går ganska bra, tror jag. Vet ni vad? Istället för att hoppa på utsatta grupper i samhället kan väl dricka en kopp kaffe kanske. Just det. Och sjunga =))))

I will be popular!

Na, det kanske är dags att bomma igen och säga hej snart. Denna konstgjorda andning känns bara pinsam, men det kanske är dags att peta ner nedanstående inläggs felstavade rubrik ett steg. Tänk så många potentiella läsare jag förlorade med den pinsamma tabben.

Det är sent för att ha genomgång av Englandsresan, där jag hängde i London med syster samt tuffade runt till Portsmouth, Bath och Reading med Lul. Nästan att det börjar bli för sent för att berätta om att Eric var här, för det var han, tro inget annat. Han fick se lederhosen, åka rulltrappa, dricka en och annan öl samt toktagga under röstningen i ESC. Såhär i efterhand kan jag känna att det var oerhört skönt att inte vara ensam svensk där, för jag får för mig att en mallig person är nog betydligt vidrigare än två. Summa summarum, god start på maj ur trevlighetens synvinkel, vilket ofta implicerar sämre tagg på plugg.

Terminen är tre veckor gammal, och starten är väl sådär. Lägg till gott väder, och jag är orolig för hur och när jag tar tag i det här. Men, gott folk, det ordnar sig. Det som gör mig sömnlös om nätterna är om Måns fixar Allsången samt varför jag aldrig köper fryspizza nuförtiden (= senaste två veckorna).

Ville ju skriva något kul nu, hade en liten historia på lager. Typiskt att den försv...HA, nej nu är den här. I tunnelbanan idag kände jag mig sådär lagom efter-skola-sola-äcklig. Funderade över exakt hur äcklig jag var, då en 50+, aningen mer än salongsberusad herre, kommer fram till mig och frågar lite allmänt om vilka stationer vi åker förbi. Därpå säger han, efter att ha granskat mig lite ; "Du är riktigt snygg . Inte för att jag är bög, nej nej jag gillar kvinnor, men du, det ser bra ut." Och om jag kände mig som skolans babe efter det där. I am already popular!

Vad är Storbrittanien?

Ohmann ohmann. En omotiverad trötthet lamslår mig för tillfället. Funderar lite på om det är mest synd om mig eller Justin Bieber, som tydligen lider av rejäla ryggsmärtor. Att lida av sådant vid den åldern måste vara tungt, därför vinner han mest-synd-om-priset. Men jag kommer komma tillbaks, det kan ni vara säkra på. MOHAHA.

Nåå. Lördag idag alltså, sannolikheten för söndag imorgon är stor och därefter är sannolikheten, vid utfall söndag imorgon, än större för att det dagen efter söndag är måndag. På måndag ska jag göra en häftig förflyttning åt höger på produktivitetsskalan, vilket förvisso inte behöver betyda speciellt mycket då min nuvarande produktivitet går mot noll och en ökning med även en jätteliten produktivitetsenhet skulle därmed innebära en oändlig ökning, procentuellt sett.

Uppenbarligen är jag småtaggad på matte. Veckan har varit finemang, bra så. Nu är det lördag kväll, jag borde gå ut och dansa men nae, har inte jättestor lust. Efter peaken i Berlin har nattclubs-tagget stadigt avtagit. Följer väl pundkursen jmf med SEK, eller något. Apropå pund så åker jag nästa vecka till landet som har just den valutan.

Omg äntligen!

Okey att jag varit halvdålig tidigare, men nästan en månad...ähm, kändes nästan lite pinsamt att logga in här, som att vi hade en halvtaskig dejt, båda var fullt medvetna om det varpå ingen hörde av sig och ingen var missnöjd med utfallet. Och nu, en månad senare, vaknar jag upp, återigen inloggad hos blogger.com. Nu kan man fråga sig hur jag egentligen ska knyta ihop den här historien så att den får en slutpoäng. Jag överlämnar arbetet er, så hoppar jag på väsentligheterna; Mitt liv.

Under tiden jag varit frånvarande har jag haft lov. Man skulle kunna tycka att jamen visst borde han haft tid att skriva då, men tydligen inte. Besök, Scrubs, fantastiskt sommarväder, resa till Balkan och ännu mer fantastiskt sommarväder stod i vägen. Jag kan ju kanske säga något kort om min tripp. Alltså, från början hade jag ju tänkt vara borta 3 veckor och göra typ hela östeuropa, men ambitionerna sänktes lite då det planerats in andra resor i maj. Nåja, 12 dagar var fullt tillräckligt, dels för att jag ju åkte själv och, hör och häpna, nästan började sakna lite social interaktion med annat än fulla kroater, nyfikna servitörer eller medelålders balkanfruar brunstiga på västerländskt lammkött. Dock, oroa er inte. Det var bara de sista två dagarna, de övriga 10 njöt jag till 100% av att komma bort från allt (och (nästan) alla), se nya städer, göra precis vad jag vill och prisa att östeuropa är så billigt så att även jag kan leva som en k

ung.

Zagreb till Split, liten tur till kroatisk ö, sen vidare till Mostar, Sarajevo och Belgrad och för att sedan avsluta där jag började; I Zagreb i solskenet på ett café med en Irish Coffe för 16 kronor. Jag skulle kunna skriva så mycket om allt det där, för det var verkligen en riktigt episk (!!!) resa där jag sett så mycket coolt, ätit gott, mått bra och bara...ja. Njutit av mig själv. Jag bjuder på 4 bilder, alla tagna med rätt slutartid, blixt och allt sånt där. Lul och alla andra fotopajasar kan ju bara kasta iväg sina systemkameror.

Ganska fint att vakna upp på nattåg med denna soluppgång, Adriatiska havet i bakgrunden.

Klurig egopic där jag blickar ut över Split och tänker att detta är bara en av alla de städer jag snart kommer diktera över.

Trots byte från 25 grader och sol ena dagen till 0 grader och snöfall nästa, samt dåligt med sömn på nattåg pga biljett/pass-kontroller i princip varje timme lyckas jag på något imponerande vis alltid se det positiva, vara glad och så förbannat snygg. Måste vara för att jag 2 minuter tidigare firade ljuvligt på bron där Gavrilo Princip sköt den där österrikiske prinsen och därmed startade första världskriget.

I Belgrad demonstrerade jag lite. "It's about piece. We want a change", berättade en serb för mig. Ett nytt Storserbien? Nä, inte vara sån nu.

Den som kan lista 3 vettiga saker jag sa räcker upp en hand

Omg, det är så vackert. Oredigerat, ogenomtittat. Vad sade jag egentligen?

Duff

Den går så snabbt, den där tiden. Förutom att det var skönt att åka till München innan ytterligare snö kom (mina converse skulle nog inte klarat av det) var det för lite tid i Sverige. Jag hann med det jag ville, träffade de jag önskade men när alla är så snälla och glada så vill man gärna äta lite mer av kakan. Förvisso visste jag redan innan att dagarna skulle vara för få, men hur som helst, jag är helnöjd med snabbvisiten hem.

Nu försöker jag hitta motivation för den sista tentan. Några veckors ledighet brukar inte göra att jag går in i ett nytt pluggläge med ny energi, snarare tvärtom. 1 april är tentan, så jag har liksom en vecka på mig att varva upp, en vecka att kötta. Och det är ju dessutom bara en tenta. Relax.

Ja. Homer äter chips på tv, ser ruskigt gott ut. Jag får nöja mig med choklad, men som jag nöjer mig. Ska försöka planera lite inför min lilla europatripp i april. Ingen vet, inte minst jag själv, vart den den bär.

Vem fan har lagt in Rammstein i min spellista?

Jag måste ju bara säga halli hallöschen, live from Sweden. Det ofrånkomliga ämne att behandla berör den lika ofrånkomliga vinsten för Saade. Inte min favorit, men det är väl lite skönt att vi äntligen skickar ett "modernt och tufft" nummer till ESC. Tokvilda och förälskade småflickor och schlagerfjollor är nöjda. Själv placerar jag mig inte in i något av nämnda fack, jag rycker mest på axlarna och tycker det funkar. Inte lika upprörd som Maria, som genast började mala på om korrupta jurygrupper och andra högst sannolika saker som gjorde att Danny inte vann. Söt :D

Ähm ja, då ska vi gå in på det roliga. Det roliga är att jag är i Sverige, och trots fåtaliga plusgrader, snö och frånvaro av sol värmer närheten av mina vänner och familj upp min tillvaro. Lördags melodifestivalen såklaaaart, djupa analyser av låtarna varvades med intressanta diskussioner och slutsatser, exempelvis om att jag ska sluta larva mig med matteformler på armen och istället tatuera in muminpappan. Ähm, "dans" på NH och så var det godnatt.

Lite släktmys igår, för att avsluta med ett pass. Jag måste offentligt hylla Eric, grabben har inte lirat på typ ett år, men efter en näve dumle går han in i pingishagen och drar in loop efter loop. Man blir fan tårögd, det är så vackert att se. Ren talang.

Så, nu ska jag kolla läget med buss 521. Det blir ett kärt återseende :)

Citat

Det är karneval här. Eller vafan, "karneval" är väl mer verklighetsförankrat. Lite småtrevligt, folk utklädda till vad som helst, Oktoberfestvibbar med schlagers och umpa umpa-musik och det shottas friskt mitt på dagen. Fasching, kallas det, och även om jag inte är speciellt involverad själv kan jag väl ta att människor kastar konfetti på mig. De verkar ju ha så trevligt, och vem är jag att förstöra stämningen.

Eftersom jag ofta är snäppet före många vad gäller teknik och sådant, tänkte jag vara så busig att försöka integrera facebookchatten i typ msn. Det ska gå, WOW! Facebookchatten är riktigt lökig, en gång blev jag så arg på den att jag nästan började gråta. Om det inte funkar i msn får jag väl vara ladda ner ICQ, såg en reklam nyss där de promotade att det funkade med facebookchatten. ICQ, hihi.

Har upptäckt en spindel som bor bakom min garderob. Den har byggt värsta nätet under tvbänken. Vet inte riktigt vad jag ska göra, låter det vara och hoppas det löser sig. Ett ignorerat problem är inget problem. Gott försök att vara poetisk. När vi ändå är inne på citat måste jag citera Lul, f.ö bloggens bästa (om kvantitet är kvalitét) kommenterare. Jag tror jag på skämt skrev att han var mansgris, varpå han skriver:
"Jag har programmerat om powerpoint, så när man ska foga in objekt, infogas kvinnor"

Omg. Som jag skrattade. Den är lika hemsk som snygg. Får jag chansen att debattera mot Gudrun Schyman ska jag fan dra den, om det är okey för Lul. Undrar hur vild hon blir. Haha, kommer att tänka på det här klippet. Det är ju bara för mycket humor. Jag stupar. Jag undrar så om Gudrun bara spelar att hon går igång, eller om hon är så lättretad att det är på blodigt allvar när Måns svamlar om problemet att det inte blir lika arbete för tjejer måste sminka sig.

Rubrik

Jag har under några månader varit mäkta frustrerad över fröken/pojken fiolspelare, som bor typ snett nedanför mig. Kombinationen genomborrande ljud och inte superisolerade väggar gör att det hörs ganska duktigt. Men häromdagen, när jag körde lite Bengtzing, kom jag på att mina tonartshöjningar säkert tar sig ner tillbaks till henne. Med vetskapen att jag hämnas, kanske till och med går över gränsen, tar jag fiolspelandet betydligt lugnare. Första gången jag hörde det utbrast jag "trumpetfi**a". Varken moget eller korrekt.

Jag har anpassat mig stabilt till rådande förhållanden. Förhållandena är ledighet, och anpassningen innebär långa nätter och sena frukostar. Man får göra så. Vid uppvaknande vill jag nu ha ungefär en timmes tv-tid från sängen innan jag går upp, så dagen börjar alltid med en stor utmaning: Att inte vakna mellan 10.40 och 12.00, eftersom det då inte går något bra på tv. Idag vaknade jag 11 ,men det ska förbättras tills imorgon.

Nu kanske ni tror att jag inte gör något vettigt om dagarna. Där tror ni fel! Då blotta tanken av att mig inte göra något är så absurd, tänker jag inte säga något mer om den saken. Cha!

Videobloggyyy

Noooooooooooooo

Eftersom ingen behagar chatta med mig, det är reklampaus i Simpsons och jag inte har lust att göra något vettigt pratar jag med dig, kära blogg. Nej, jag har inget mer att berätta. Jo, jag har kul när jag studerar. När jag gör fel trycker jag på knappen som finns på denna länk. När jag gör rätt ser jag på detta:

Som ni förstår är det en win-win-situation. för även om jag har fel är det underbart att tillsammans med Darth Vader emotionellt utbrista "Nooooooooooooo". Nu är reklamen slut, HA, jag har viktigare saker för mig än att hänga här. Chaaaa.

Laplace vs. fourier vs. z

Jag ser små, små snöflingor virvla runt. Trots att jag är fullt medveten om att jag inte bör lipa, jag har ju i princip sluppit undan all slags vinter i år, tänker jag gnälla litegrann. Fan.

Så, färdiggnällt. Eller nej, lite till. Jag googlade precis efter någon slags diskussion om vilken matematisk transformation som är vackrast. Fourier, laplace eller z? Till min förvåning hittar jag ingen som försökt rangordna dem efter snygghet. För fan, det måste väl finnas andra därute som går i samma tankar? Ansvarsfull som jag är banar jag väg för andra genom att ta internätets oskuld i denna fråga:
1. Laplace

2. Fourier

3. Z

Diskussionen är igång. Vad tycker du?

Haha, jag var rolig häromdagen. Jag tror jag skulle beskriva mitt sexliv de senaste veckorna:
"Det sexigaste jag har att komma med är väl mina matematik-script".

HA, komma med matematikscript. Mitt undermedvetna har humor, till skillnad från det där andra.

Här har ni Eisbären Berlins (hockeylag) låt. Trots försäsongsmatch har jag aldrig, undantaget Leksands-matcher (lol objektiviteten susar), varit med om skönare stämning på en ishockeymatch. HEY, wir wollen die Eisbären sehen.

Ich weiß Bescheid, du weißt Bescheid

Det finns liksom ännu mindre än vanligt att berätta om just nu. Jag sitter på mitt rum och studerar så flitigt jag kan. Då och då blir jag upprörd, nyss eftersom jag var på väg att lägga upp en printscreen av min tenta och lipa lite över okomplicerade men långa beräkningar på tentor där det är ont om tid. Vad tar det åt mig, kom jag på, deletade och nu söker jag desperat efter ett annat samtalsämne för detta inlägg.

Vi kanske ska prata om vad jag vill göra när jag har lov. Ena dagen vill jag hyra en liten stuga någonstans på landet och sitta där och studera matematik på ett djupare plan, jag vill verkligen verkligen förstå hur allt hänger ihop, och inte det ytliga typtalspluggandet som det ju tyvärr ofta blir. Tio minuter senare får jag för mig att ta en all-inclusive, ligga vid en pool i två veckor, bli snygg och brun och bara vara. Men sen, vid lite mer eftertanke, inser jag att jag ju egentligen ska tågluffa genom Europa. Vi får se vad mina instinkter säger.

"Do not trust your instincts in this case", sa förresten en föreläsare. "Eeeh, you don't know that much about the force, do you?", sa jag och svingade mitt lasersvärd. Bara för att han sa sådär tänker jag helt och hållet lita på mina instinkter och inte plugga alls till tentan.

Jag bör nog stänga av tv:n nu. Klockan är över midnatt, och då gäller det att vara på sin vakt. Helt plötsligt kan porr-reklam dyka upp, och då blir jag rädd och får mardrömmar.

Och vi fick ju ihop samtalsämnen ändå. Kanske lite stelt, men men. Reklam för klippet nedan precis. Eller ja, den var med på en samlingsskiva över tyska schlagers. Är han inte jätteobehagligt? Jag vet inte om han är superkåt, rolig eller helt enkelt bara sjuk. Vad vill han egentligen med bebisen? Kanske vore porr-reklam att föredra, trots allt.

Jag vill ha en sofistikerad herre

Lördagkväll med riktigt kaffe och Matrix. Det är finemang. Nu pratar det onda programmet, han som har der schlüsselmacher (keymaker, men det är ju på tyska alltihop :D )> om kausalitet. Orsak --> verkan. Tänk så världen är liten, för idag bevisade jag nämligen att Nyqvistkriteriumet inte är realiserbart just på grund av att det inte nödvändigtvis är kausalt.

Alltid lika trevligt att smyga in sådär uppenbart svåra grejer jag pluggar på. Att säga rakt ut "men hallå, kolla på mig, jag pluggar svåra saker och jag är tuff" är inte helt okej, men att virvla in det i ett sammanhang sådär, ja det är ett litet knep. Nu vet jag inte vad jag vill med det här. Förmodligen mest säga att jag pluggar svåra saker. Eh.

Hade min första tenta idag. Inleder tentaperioden som Helena Ekholm inledde OS. Bara att hoppas att jag har mer rutin och tar mig samman istället för att bryta ihop och börja gråta. Om jag skulle gråta ikväll är det väl lite för att Babsan åkte ut med dunder och brak. Fast ni kan vara lugna, jag ÄR medveten om att det här är dålig musik. Ändå kommer jag ropa "haaariiiiba" hela nästa vecka. Jag bloggar förresten ändå ganska duktigt nuförtiden.

Kvitter kvitter

Enligt Facebook har det snöat hemma i Linköping idag. Själv såg jag en strålande sol och hörde fågelkvitter idag, men tyckte ändå att de cirka 10 graderna var aningen kyliga. Om ni tror att jag är nöjd är ni väl lite rätt ute. Men låt mig vara det då? Eller nöjd, det är nog att ta i. Det är väl mer så att jag inte blir upprörd när jag går ut.

Upprörd blev jag däremot de första gångerna folk sa "Ich wünsch dir was" till mig. Ordagrant översatt betyder det "Jag önskar dig något", och givetvis blev jag förbannad. MEN VAD ÖNSKAR DU MIG EGENTLIGEN? Ett långt och lyckligt liv, eller kanske död och att folk ska stirra på mig i tunnelbanan? Men nej, de menar ju bara "yo mannen, ha det bra". Men upprörd blev jag.

Slut på vin --> läggdags.

Natti!