Idrottsgalan

Så var idrottsåret 2006 summerat med idrottsgalan. Gillar såna där tillstälningar, så mysigt och så mycket känslor. Och med ett så fantastiskt idrottsår (alla säger det, men det tål att upprepas) så är det ju extra kul. Men shit asså...Många minnen, framförallt OS då :)

Annars var de en spännande gala. Intressanta frisyrer (Shirley Clamp borde aldrig mer få använda en locktång), roliga komiker (Babben och Tornving gör aldrig bort sig, Pia Sundhage är dock bara en skrikkärring), skitfina (ehm, målande...) ögonblick då framförallt med Wolfgang Pischler...där grät jag som fan, vilken kille! Vilken eldsjäl! Hu...

Sen lämnade galan lite plats åt eftertanke. Hur många glas vin hade egentligen Björn Eiksson, ordf. i skidskytteförbundet samt landshövding för oss östgötar, fått i sig under kvällen? Och behöver han egentligen mikrofon då han pratar?

Och om Susanna Kallur kan vinna Jerringpriset kan jag det. Nejdå, all ära åt Kallur. Men nog tycker jag det finns större saker än ett EM-guld i en gren där europa är sämst? Aja, det var ju iofs folkets pris...

Mina favoriter genom hela galan: Anna Carin, damcurlinglaget och Björn Lind.
Mina ofavoriter: Damhockeylaget, Susanna Kallur samt Anja Pärson. Sistnämnda var f.ö galans bimbo, vilka kläder, vilken sminkning!

Snygga var iaf värdparet, om man säger så, Jihde o Kaspersen. Riktigt snygga!!

Sådärja. Tänkte dra mig till kojs efter en händelserik (i tvärtomlandet) dag (inte i tvärtomlandet). Och jag gillar inte västar (fortfarande inte i tvärtomlandet. Att Maria verkar försöka övertala mig till att ha hängslen är också sant. Gah)

Godnatt!