Eurovision Song Contest 2008

Mindre än en vecka tills Perrelli står på scen. Mindre än fem dagar tills allt drar igång. Det är ju för fan ESC-vecka! Och jag har hittills varit tyst som en mus...43 jävla länder är det väl, och jag funderar om jag ska publicera mina tankar om alla bidrag i bloggen eller om det blir för mycket. Japp, det blir för mycket. Men generellt så blev det, inte helt oväntat, en liten Verka Serduchka plus Marija-reaktion. Mycket ballader och skämtbidrag alltså. De flesta är dock bara dåliga, ja, rent av usla. Att skicka en kalkon som sjunger "Ireland douze pointe"...Jag skulle skämmas om jag vore irländare.

Norge har en ballad som hyllas av alla, iaf i Norden. Ser inte storheten i den, taskig text med skumma betoningar och ganska usel sångerska. "The big four", England, Tyskland, Frankrike och Spanien kommer än en gång med lagom värdelösa och totalt chanslösa låtar. Danmark har en snygg kille, men dålig låt. Funkar inte (Stenmarck). Från öst är det som vanligt, en salig blandning men samtidigt mycket mer intressant än totalt meningslösa låtar från väst, typ Portugal, Holland och San Marino, som skickar vanlig D-pop.

Sverige? Jaa...Jag hävdar att det kommer gå bra. Riktigt bra. Charlotte är sjukt proffsig. Visst kan man tycka hon ser lite...fiskig ut, men bara vi skippar inzoomning så ska vi nog fixa det här. Det är så snyggt, låten är så bra. Det ska gå, det måste gå!

Vem vinner? För mig finns det ett par favoriter. Charlotte lär nog inte lyckas ta oss hela vägen, men ngn som ska kunna ro hem detta är Dima Bilan. Han sjunger en mysig ballad, och visst fan är det Rysslands tur att vinna i år? Utmanar gör främst Grekland med en MTV-inspirerad skön låt, och Ukraina lär också hänga på i toppstriden. Det är tyvärr här Charlottes chanser falerar...Såväl Grekland, Ukraina och Sverige har samma upplägg: Snygg tjej som sjunger en upptempolåt med stark refräng. Samma röster att fajtas om, och mycket avgörs på scen, framträdande och hur de når ut. Jag vågar inte riktigt hoppas att hon fixar det, men magkänslan säger att det kan gå långt för oss i år...

Det är ju balmiddag under finalen. Men jag har bestämt att vi ska se det, på något sett. Det tänker jag se till :) Nu börjar jag tagga...Det är ESC i luften :D:D:D

Live från Jennys kök

Premiärbloggar från Pennys dator idag. Kvinnan lagar fruktsallas med glass och jag sitter och surfar på nätet. Proceduren känns igen från i eftermiddags, då Maria fick baka kaka till mig och Elin. Jag känner att manlighetspoängen rasar in när jag ställer kvinnorna i köket :)

Ja, vad ska jag säga. Jag känner mig lite som ngn journalist som bloggar live från en händelse, så jag berättar vad flickan gör.

19.32, Jenny hittar en lapp på honungsmelonen och funderar djupt om hon ska slänga den i komposten (det finns ju plast på) eller soptunnan. Lösningen blir att hon skär bort lappen, slängen den i soppen och melonen i komposten. Smart :)

19.34, Jenny frågar mig om jag vill ha kaffe och jag svarar "Ja".

19.35, Jenny plockar fram tallrikar, en färdig fruktsallad och koppar till oss. Bra arbetat!

19.37, Jenny spolar ur lite disk och sätter ner det i diskmaskinen.Därefter torkar hon sig på handduken.

19.38, Jenny berättar att tre pers på hennes gata kommer ta studenten. Jag låtsas vara intresserad.

Osv. Som ni märker har vi en helt crazy kväll. Nu ska vi festa vidare.
/Maki från Valla!

Min givande dag

12 maj, en dag värd att fira. Förmodligen är det första dagen på väääldigt länge jag gjort av med fler kalorier än vad jag ätit. Jag säger förmodligen, med viss reservation för att jag omedvetet kan ha stoppat i mig en ostkaka eller två. Jag har iallafall varit ute och sprungit 30 min varit spelande pingistränare 2 timmar. En vanlig dag skulle jag även ha stoppat i mig massa kakor osv. Men jag har inte varit sån. Tog ett äpple till fika, wihu!

Värt att tillägga är väl att dagen inte är slut ^^

Förutom att bränt kalorier har jag denna dag, som slutade runt 10 i skolan, ägnat mig åt meningsfulla uppgifter så som att lägga in snygga gadgets i min sidopanel på datorn eller lyssna sönder ESC 2008-låtar. Dessutom har jag tagit ett stort steg i mitt liv då jag bytt från Windows Media Player till Winamp. Lite pinsamt då jag år efter år försvarat media playern, men nu blev jag så sur på den så jag ba baaaaah! Och se, vilket bra byte. Jag kan ha winamp-spelaren med rosa färger :D

Och imorgon har jag väl bara en lektion. Massa eget arbete som man "gör hemma". Usch, det är farligt med för mycket fritid. Men jävligt skönt.
Öh imorrn förresten. Då pallrar jag mig väl till skolan utan hårprodukter, så fixar jag första dagen av två. Bloggens läsare håller andan av spänning...

Nummer five: Pärlan i Räddningspatrullen
Är hon inte obehaglig? Präktig? Besserwissrig? Har den värsta röst man kan tänka sig? Pärlan drar ner hela räddningspatrullen i fördärvet. Jag utvecklar det inte vidare, utan hoppas att ni vet vad jag menar.

Numbero vier: Inför ESC
Dels blir jag förbannad att det bara är svenskar plus en halvfinsk-svensk bög med. Att främst Mr Björkman har en tendens att fuldansa och sjunga i slutet av alla låtar på ett sjukt smörigt och fjäskigt höjer ju inte direkt programmet till skyarna. Och...Alltså, juryn är ju äckligt norden-partisk. Inget fel med det. Men de vägrar ju erkänna att de är partiska. Disgusting! Shirley Clamp är värst av alla.

Nammer kolme: Så ska det låta
Apropå tv-program. Det finns fan inte en enda omgång man kan se av Så ska det låta med 100% njutning. Oftast finns det minst en person som man stör sig skiten ur, eller, om så inte är fallet, är det ngn som lökar de största LP-skivorna någon svt-studio har sett (host Lotta Engberg host). Dessutom finns inget värre än när ngn artist kommer på en låt med bara ett ord. Vaddå uppgjort?!

Number zwei: Schweiz - [Sweisch]
Det finns obehagligt många människor som uttalar landet Schweiz på ovanstående sätt. Hur kan man ha så jävla fel? Det är ju klart och tydligt att det är ett sch-ljud i början, men ändå förbiser folk det. Tror att sch-ljudet precis innan ett w kan vara jobbigt för vissas tungor.

Nummer ett blir............: Englas begravning
Jag har haft ämnet uppe förr. Varför bryr sig alla så äckligt mycket om den där Engla, som visserligen blev mördad på ett obehagligt och tragiskt sätt, men när detta är vardag nere i tredje världen. Och nu har begravning och fan och hans moster sänts på tv. Och att SVT hakar på det där kommersiella jippot...Ja, what to say? Visst är det synd om Engla, men jag väljer att sända mina tankar till barn och familjer utan vatten, pengar och arbete. De har det betydligt värre än Englas familj.

Cést Magnifique!

Det är väl bara att acceptera mitt straff. Inte ngt snack om saken, så grattis till alla er 14 som känner er nöjda nu. Är du nöööööööjd nu?

Fredag-lördag har jag varit ute i skogen med vår kära Ungdomsstyrelse i pingisen på vandrarhem. Sjukt fint, bästa vädret och roliga moppepojkar att busa med. Vad kan man mer begära? Alltså vädret är ju sjukt. Jag försöker pressa litegrann va, och tycker nog att det är en brytning mot det vita under kalsongerna. Visserligen är det väldigt marginellt, men min självkänsla mår bra när kroppen är brun så jag fortsätter leva i tron om att min hy helt plötsligt fått Sveriges vassaste brun-pigment.

Hrmpf så ska jag handla lite sommarkläder med. Alltså, man kanske skulle beställa hem massa shit från internet, testa och sen skicka tillbaks? Lixx, man har ju ångerrätt ju? :) Och om man råkar hitta ngt är det förhoppningsvis billigare än i en fysisk butik. Gud vad du är klok, Maki.

Maki goes Stålmannen

Ibland blir jag så imponerad av mig själv. Skulle in i kylskåpet och slet upp kylskåpsdörren. Ut flyger, helt oförberett, en ölburk. På en tiotusendels sekund förvandlas Maki till Stålmannen med världen snabbaste reflexer, och limmade ölburken med vänstra handen. Det är vid sådana tillfällen jag önskar att jag var dygnet-runt-bevakad av en videokamera så alla kunde se hur sjukt skillad på saker och ting jag faktiskt är.

Straffomröstning!

Jag tycker ni engagerar er lite obehagligt mycket i mina straff. Ingen uppmuntran till träning, utan folk vill nästan se mig ha ett straff. Hu. Men men, Eric hade ngt förslag men skrev aldrig ner det så vi skippar det. Det blir de där tre förslagen, och uppenbarligen krävs det helt utan hårprodukter. O Och det blir väl så. Nu börjar omröstningen, huuuuu...

Straff till Maki!

Hej...
Jo, det är väl dags att inse. Jag har inte alls lyckats med projekt Beach 2008. Det har gått åt helvete hittills. Jag har visserligen tränat, men inte så mycket som jag sa jag skulle. Och för att inte göra er läsare besvikna, eller för all del ljuga för mig själv, erkänner jag att jag misslyckats, och därmed blir det ett STRAFF! Tidigare kommentarer kräver det, och jag går allmänheten till mötes.

Jaha, låt oss se vad det finns för straff. Föreslagna;
* Fyra dagar utan hårprodukter.
* Gå i skolan med typ hårdrockströja.
* Klä ut sig till emo en hel dag.

Hm. Jag tycker den första känns tuff, så jag drar ner den till två dagar plus att jag får använda lite gelé istället för vax. Övriga känns faktiskt ganska rimliga. Finns det fler förslag, så är det bara att kommentera eller typ säga hej till mig. Imorgon börjar en galet viktig omröstning vilket straff det blir, och det kommer genomföras typ i slutet av veckan.

Det var det. Jag var i Göteborg igår med det glada SSU-gänget. Sjukt värt, få typ allt betalt; Resa, inträde Liseberg plus halva åkbandet och så mat. Jisses. Trött var jag också, åkte vid 6 och var hemma 01.45. Bah!

Sen, på Liseberg i attraktionen Höjdskräcken, blev jag och Jenny sjukt arga. Dels var personalen galet långsamma, men dessutom var det en pojke och hans pappa som åkte upp och ner typ flera gånger! Okej, han kanske var lite cp och satt i rullstol, men vaddå, ger det honom rätt att åka upp och ner, när andra står i lång, fet kö för att få sig ett litet åk? Han har ju säkert handikappsrabatt vad gäller åkband eller så. Alla andra har ju också betalt för att få åka? Ska han vara mer värd än oss bara för att han har det lite jobbigt?
Jag vet, jag vet, jätte icke-politiskt korrekt och självklart borde jag unna honom att åka karusell då han inte har samma möjligheter i livet som jag. Eller borde jag det? Borde jag acceptera att han har det hel-lajbans gång efter annan när jag stått i den där jävla kön i 40 minuter, för att sedan få ställa mig sist igen om jag vill åka mer?

Om ni inte märkte det i ovanstående text; Som sosse är mitt ledord i livet solidaritet ;-)

Bortförklaring, bortförklaring...

Det blev inget gym i söndags. Bortförklaring: Det var stängt :O
Jag hade planerat allt gudomligt fint. Balträning, gym, pingisavslutning. Men tji fick jag. En bra bortförklaring är det också, men än högre krav ställs på mig nu denna vecka. Det är löpning imorgon, gym på onsdag och gym på söndag, preliminärt.

För att ni ska tycka jag är lite duktig kan jag berätta att jag gjort fruktsallad idag, helt på eget bevåg. Hittade som tur var lite vaniljvisp jag kunde blanda i, men jag menar, jag kunde ju lika gärna ha svept ihop en kladdkaka? Min medvetenhet slår nya rekord.

Jag hade ett glas vatten på mitt rum. Det fick en gulaktig färg efter några dagar. Ytterligare några dagar senare var experimentet tvunget att avbrytas pga en obehaglig doft som kom från vattnet. Fortfarande okänt vad som gjorde att vattnet luktade så.

Aja, i detta nu så suktar jag efter min säng. Ska lägga mig och mysa med mina djur samt min dator nu. Sanslöst, men jag kommer alltid ha små spänningar i pungen när jag har datorn i närheten. Fatta vad man kan bli sjuk psykiskt om jag mår dåligt av lite inbillad strålning. Och snart är det lov. Sjukt.

Long time, no see men nu är den tillbaks. Här är....


Nummer fem: Harry Boy
Jag köpte en Harry Boy i helgen. Eller, jag fick en. Hur som helst, då hade den där Harry suttit och plockat ut lite hästar till mig. Jag hjälper dig att vinna, gnäggar han överallt. In my ass. Noll rätt på fyra lopp. Jävla hamburgare. ( nostalgisk tripp till mellanstadiet, där hästtjejerna alltid blev förbannade om man kallade hästar hamburgare).

Nummero vier: Sockerfri läsk
Jävla dumheter alltså. Men det värsta är väl inte läsken i sig, utan folk som på fullt allvar försöker överyga en om att det sockerfria alternativet är godare än originalet. Visst kan man tycka det är konstigt med folk som har skumma fetisher eller äter kaviar med banan-smak, men det där tar väl ändå priset? Sluta larva er och erkänn att ni smygbantar. Skulle sockerfritt va bättre?! Bah!

Number three: Svett
Svett är ju en intressant uppfinning. Och det är väl inget att klanka på, det fyller säkert sina funktioner. Men varför ska man svettas everywhere lixx? När jag är ute och springer (notera att jag uttrycker mig som om det är en vana) så blir jag svettig i öronen, vilket leder till att mina öronsnäckor åker ur. Svettet blir som glidmedel i öronen. Hade Gud med det i sin planering angående svett? Skulle inte tro det. Jag kräver en omförflyttning av svettkörtlarna. Och Absolut Torr i öronen känns inte så lockande.

Namber zwei: Windows Vista
Det är jätteflashigt, inget snack. Men det finns grundläggande brister. Tex, "Den här datorn" heter nu endast "Dator". Vilken jävla dator menar dom? Om jag klickar på den ikonen, vems dator hamnar jag i då? Och det som förr hette "Mina dokument" heter nu även det endast "Dokument" i obestämd form. Hur tror dom att vanliga människor ska kunna förstå det där?!

Nummer ett är........: Våren
Jag är redan sjukt trött på det fina vädret. Alla är galet lyckliga, glada och alldeles sprudlande vilda, fyllda med alla vårkänslor. Det är solglasögon överallt, trots att det fortfarande är långtröja och jeans-väder. Jag kräks på all lycka i samhället just nu. Gud, sänd en solförmörkelse så är jag evigt frälst.

Förfluten framtid

En ganska bra vecka är på väg att även det tillhöra det förflutna. Mycket som tillhör det förflutna. Vet ni vad jag kom på? Det är exakt lika mycket som tillhör det förflutna som framtiden. Om man förutsätter att universum alltid funnits och alltid kommer finnas. Ganska fascinerande. Ungefär lika fascinerande som att integralen till kurvan sin (x) från 0 till π/2 blir ett jämnt tal.

En stor händelse kan vi åtminstone skriva ner i historieböckerna. Jag har slagit nytt rekord på biljard på mobilen. Och inte bara sådär, utan med hela 3 stötar! Tidigare såg min topplista ut som sådan att det fanns 5 st Maki med 19 stötar och en med 20. Nu, bara sådär, fick jag en med 16. Och inte nog med det. Några dagar senare gjorde jag det igen! Två gånger 16 alltså! Men som om det inte vore nog...Bägge gångerna satt jag i skolans matsal! Something magic about that school.

Sen antar jag att det finns många därute i sajberspace som skippar lördagens krogrunda bara för att sitta framför Makis Blogg och uppdatera sidan i hopp om att finna ett nytt inlägg vad gäller Beach 2008. Jag ska inte göra er besvikna, för nu ska jag berätta hur det gick med min planerade joggingtur...
Den blev av!
25 minuters jogging vid kanalen! Nu gick ni bet, ni som trånar efter att jag ska få utföra ett straff. Jag är ju inte riktigt i hamn, men ett gymbesök imorgon ska jag nog klara av.

Sen så får (får och får, jag betalar ju för den) jag ju lägenheten nästa vecka! Omg, helt crazy. Superkul, som Benjamin skulle sagt. Men jag lär inte ta allt pick o pack direkt. Jag vill mysa kvar hemma ( läs: snylta ;p) ett tag till :)

Vattenanalys

Jag har ett väldigt intressant glas på mitt skrivbord. Nu kanske inte glaset i sig är det intressanta, utan mer innehållet. Det har, precis som många andra grejor, stått i mitt rum några dagar. Glaset är fyllt till hälften med vatten. I en två-tre dagar har det varit vanligt vatten som funnits i. Lite gammalt, men det ser ut som vatten. Idag däremot, har det tidigare genomskinliga vattnet blivit lite gulaktigt. Sjukt scary. Vad har hänt? Det luktar aningen...alltså, lite bränt nästan. Jo. Men samtidigt lite fruktigt. Aja, helfestligt är det iallafall. Glaset kommer stå kvar framme, så vi kan analysera det noggrannare. Här kommer en bild på skillnaden. Till vänster nytt fräscht vatten, till höger tre (eller fler) dagar gammalt. Observera att det verkligen är vatten i det vänstra glaset, men det är genomskinligt.
Så vad är det för kemisk reaktion som skett? Kommer färgen utvecklas än mer under morgondagen? Följ händelseutvecklingen!

Förutom att analyser gammalt vatten gör jag inget vettigt. En matteuppgift då och då, annars är det väl främst msn som gäller. Och om det kan anses tragiskt blir det än värre när inte så mycket lattjo folk är online, och jag bara sitter och tittar. Höjdpunkten under denna vecka är liksom när jag får borsta tänderna. Har nämligen LilleSkutt-tandkräm nu, fick den av en Söderhamnsbrud i Helsingborg xD

Visst sa jag att jag skulle träna gym idag? Dumt sagt, för så blev det ju inte. Om jag inte kör ett löppass samt ett gympass innan söndag klockan 20.00 så LOVAR jag att det första straffet kommer bli verklighet. Vad nu det är. Ett bud är ju att gå till skolan i ngn form av hårdrockströja, men finns det andra förslag, såfram med dem ;D Det är blodigt allvar, jag ska bli straffad om jag inte fixar det i helgen!
Förhoppningsvis ska vi slippa ha den diskussionen då jag kmr klara det...

Jag mötte Lassie, jag mötte Lassie, och jag såg att godhet fanns...
Vackert =) Och bli inte rädda för Keno-snacket i början ;P

Helsingborg och massa annat lajv

Liite dålig på att blogga har jag varit på sistone. Om det är för att jag vill dölja ngt (typ mitt projekt, som går sådär), för att jag varit lite krasslig eller jag varit borta låter jag vara osagt. Men då dessa tre bitar är vad som händer i mitt liv at the moment, så tycker jag vi, på ett strukturerat vis, lägger upp dagens innehåll efter dessa.

Operation sexpack ja. Jag var ute och sprang, jag har lirat en del pingis. Dock har jag inte fullföljt mina gymbesök, men, jag har fina bortförklaringar! Bortförklaring mer. Jag var sjuk ffs! Febrig och ont i huvudet, lilla bubben då! Så där försvann torsdagens pass, sedan var det helg och då var jag ju i Helsingborg.

Nytt stycke, ny information. Helsingborg var det alltså. En helcool pingisträff med unga ledare från hela landet. Glassigt hotell, fin mat, härliga kuddkrig men i övrigt ganska meningslösa diskussioner och föreläsningar. Trots det känner jag mig nu oerhört villig att engagera mig i pingisen, såväl i distriktet som i klubben. Hypotesen är att jag lägger mitt krut på det istället för att plugga, och på så vis ha jag en godkänd anledning till att lägga bort matteboken. Smart Maki!

Asså kuddkrigen jag o Caje hade...Hett! Ni vet, såna där långa, cylinderliknande kuddar et finns. Såna hade de! Sjukt värda att slåss med. Ah jag är fortfarande lycklig över det dära. Kuddkrig får fem toasters.

Veckans träning ser ut som följande...
Tisdag, individuell träning*
Onsdag, gymma
Torsdag, pingis (tränare, men jobbigt för rösten...typ)
Fredag, springa
Lördag, gymma
Söndag, individuell träning *

*= Vad jag anser vara lämpligast för min kropp för tillfället.

Men nu är det bara på livet igen. Tur att jag har sovmorgon imorn, så jag har energi till dubbelpasset i samhällskunskap. Kanske ska vi göra något viktigt i skolan. Kanske inte. Om vi skulle göra en liten sannolikhetskalkyl på dessa två scenarier skulle en av dem vara rätt överlägsen. Jag låter dig som läsare själv fundera över det mest sannolika alternativet.
Puss!

Patetiskt hockey"intresse"

Skadeglädjen är den bästa glädjen, eller vad säger man?
Att snacka hockey som leksing och samtidigt bo en mil utanför Linköping kanske inte inbjuder till de främsta förutsättningarna för en trevlig diskussion, men jag måste ju ändå.

Jag tycker bara det är för sött när hela staden börjar intressera sig för hockey under två veckor. Jo, när det är final. Hockey är på allas läppar, alla är sjukligt intresserade och pratar om det all the time. Sure, kul att det skapar intresse. Men ärligt va. Är det inte liiite patetiskt? Jag ser bara en yta, där finns inget djup, där finns inget intresse eller äkta engagemang. Det är bara som en tuff grej, som en festival eller så. Jag väljer att kalla mig själv en riktig supporter, som följer sitt lag i med- och motgång. Att då se folk yra runt och helt plötsligt snacka om hockey som om det har varit ens heltidsarbete de senaste fem åren, ja, det smärtar i mitt supporterhjärta.

Jag skulle gärna bli förbannad och säga till folk hur ynkligt fånigt jag tkr det är, men samtidigt...Vad har jag för argument? Ska inte jag kunna unna folk att vara glada för sitt lag? Och vem är jag att sätta hinder för personer som faktiskt, tack vare Linköpings framgångar, börjar intressera sig för hockey? Varför vara avundsjuk, Maki?

Därför! Svaret är därför! Jag tänker fortsätta hävda att hockeyn i Linköping är ytlig, kall och känslolös. Jag tänker fortsätta vara inskränkt, avundsjuk och sur. Men idrotten är mer än bara att vinna, vinna och vinna. I Linköping har ni bara inte insett det än.

Vittnesuppgift - Maki tränar pingis!

I skuggan av mordet på en 10-årig flicka, att 70 personer dog i en flygplanskrasch i Kongo och att Blondinbella åt en ceasarsallad till lunch så har det ju faktist hänt andra häpnadsväckande saker, Maki har börjat träna!
Att döma av omröstningen på Makis blogg så har folk i hans närhet lika stor tilltro till projektet "Beach 2008" som för Joachim Poesner som personlig bankman. Men de som känner Maki sedan lång tid vet att han faktist har haft überseriösa träningsperioder i sitt liv. Det fanns en tid innan 1,5 l läsk och ett kexpaket blev standard för en lyckad kväll framför datorn. Men ska han verkligen hitta tillbaka till löprundorna längs kanalen och ta sig till gymet med andra motiv än att spana biffiga killar? Under veckan har bilder publicerats där Maki poserar i träningskläder, men vi har ännu inte kunnat bekräfta huruvida dessa är äkta eller inte.

Idag inkom dock ett anonymt tips till redaktionen. Klockan 13:11 fick en vän till Maki, vi kan kalla honom "Eric" följande sms: "Hey ikväll alltså...är det hockey? jag vill ha ett pass!" Enligt Eric betyder pass i detta sammanhang att Maki vill spela pingis. Enligt vittnen träffades Eric och Maki i Cloetthallen (Ljungsbro BTKs träningslokal) runt 18:15. Allt tyder på att de började med att limma sina rack och efter detta satte de igång att spela. Eftersom Gösta vill vara anonym väljer vi att kalla vittnet för "Göran".

-Hur tycker du Makis fysiska form verkar, Göran?
-Ganska stabil, han fick springa en hel del på "Erics" stoppbollar, han verkade snabb!
- Vad tror du detta beror på?
-Jag tror faktist att han var ute och sprang i lördags, att de bilder vi sett är äkta.
-Fikade de mycket?
-Endast en gång! Och då drack de bara vatten...
-Klarade de ett helt pass på det?
-Nej, de vek ner sig ganska snabbt, jag trodde att de var så pass rutinerade att de visste att kroppen behöver dumle och saft för att man ska kunna prestera på topp.

Enligt uppgifter så pågick samtidigt som ovan nämnda herrars pass träning för svart grupp, det bästa Ljungsbro har att erbjuda på ungdomssidan. Maki kan inte riktigt vara vid sina sinnesfulla bruk just nu med tanke på att han på frågan "Ska ni vara med och spela vinnarbord?" svarade ja. Det visade sig att Maki var den som drabbades hårdast av att vara utan fika, under vinnarbordet vann han en match och förlorade två. Värt att notera är dock att Eric med hjälp av vassa psykningar ("jag har vita kalsonger") samt en strålande forehandloop skördade stora framgångar, det blev tre raka segrar i singel. Sedan var det dags för dubbel och stärkta av att Eric var inne i ett stim samt råmande läten lyckades lag Eric/Maki vinna första matchen. I den andra började även Eric visa tecken på dumlebrist och därför blev det förlust.

Slutsatsen av ovanstående bör således bli att Maki än så länge håller sig till planen om en aktiv livsstil. Hur det är med kostbiten kan vi i dagsläget endast spekulera i då våran insatta källa har rest till Egypten. Men vi kan utgå ifrån att det inte blir något skåpsätande av Riesen, det ser hans pappa till! Följ utvecklingen av "Beach 2008" här på makis-blog.blogspot.com

/Anonyma journalister

Ondska i världen!

Det är heeeeelt psycho, men jag lovar att det gått hål på typ fem strumpor idag. Det är helt makalöst, man blir ju arg men kan inte undgå att imponeras över att man uppenbarligen använder alla strumpor lika mycket, sliter de lika mycket eftersom man köper de samtidigt, och de går sönder samtidigt. En naturlag i klass med gravitationslagen.

Efter detta konstaterande försöker jag dyka in i mig själv. Hur mår jag egentligen? Den spontana känslan är trött, lite sur på ett enträget myggbett samt aningen träningsvärk. Men ska vi dyka djupare in i Makis hjärna?
Nae va. På denna blogg yttras inga djupa ord om hur man mår eller så. Vi nöjer oss med lite bitterhet pga mina helvetes-myggbett. Har försökt med allt, att kryssa dem, tuggat, kliat sönder och använt salvan från Thailand som förlamar hela armen bara från en liten klutt (klart sådana preparat är receptfritt där ;P). Så, jag får fortsätta vara bitter.

Men visst kan det finnas folk som har det värre. Den där Engla är det ju ett jävla tjat om nu, man får massa msn-utskick om att det är så synd, man ska tända ljus (ops missade det) och så får man sms med tyck synd om Engla-budskapet. Jag säger ju inte att det inte är synd om Englas anhöriga, och det är ju givetvis en sjukt tragisk historia. Men...
Jag tänker lite på hur sjukt skyddade vi är här uppe i Norden och västeuropa. I stora delar är sådana händelser likt Engla-grejen, om inte vardag, så nog är det ungefär lika vanligt förekommande som dumma förslag från vår borgerliga regering? I genomsnitt ett par om dagen alltså. Vad gör vi för dessa barn? Nej, vi ser det på nyheterna, vi konstaterar att "Usch vad hemsk världen är" och går och lägger oss för att sova utan vidare funderingar. Men så fort detta händer innanför våra härligt stora murar till västvärlden, då blir det panik. Alla blir vilda, upprörda och vill visa vad de tycker direkt.

Sjävlklart behöver de stödet, men jag tycker det känns aningen fånigt ändå. Jag har fått tre "skicka vidare detta sms och stöd Engla" idag. Ungefär 2 kronor har gått åt för att skicka dem till mig. Antag att hälften av alla Sveriges ungdomar får tre sms liksom jag. Jag drar till med att det finns 750 000 personer i Sverige i åldern 14-23 år, tre till var och en blir 1,5 miljoner kronor. Tänk vilken skillnad det skulle kunna göra för tusentals barn i Afrika. Om vi nu skulle bry oss om dem.

Och hej, nu blev det allvarligt. Ska nog pallra mig iväg mot sängen nu, känner inte att jag har så mycket att bidra med till världen under detta dygn. Imorgon är en annan dag, förhoppningsvis.

Yes sir, I can boogie!

Så var då Operation Sexpack igång, och enligt planeringen var det en joggingtur idag. Och som den plikttrogne person jag är så gav jag mig såklart ut. Ser jag inte sportig ut? Titta noga och ni ser att tröjan är aningen blöt, men det är bara regn ;) Hur som helst, 30 minuter jogging idag, och jag är fortfarande vid liv. Bra start!

Tänkte att jag skulle slå två flugor i en smäll då jag tog kortet; Dels bildbevis på att jag åtminstone var sportklädd, dels fick jag möjlighet att öva på fjortisposer. Självutlösare is the shit ^^

Igårkväll, när Jenny och jag tog en promenad i hennes nya område efter att ha sett på Yrrol (bättre än någonsin!), såg vi något få har upplevt. Vi såg en katt fånga en mus, IRL! Helt astonished var vi (jag hittade inte det svenska ordet, det händer väl ungefär lika ofta som man ser katter fånga möss ;p).

Ikväll ska big girl, Maria, firas =) 19 år har hon hunnit bli, nästan lika helcrazy som en kväll med Kay Pollack ( Någon som kopplar? Jag vet EN i min umgängeskrets som gör det ;p). Yo yo vi ses imörra, då är det en uppbyggnadsdag, musklerna måste få vila.

Storsatsning från Maki!

Älska när man känner sig förtjänt av att bara sitta framför datorn, dricka Cola och äta ngt gott. Jag har av ngn anledning träningsvärk, har inget att plugga och inget annat überviktigt att fixa. Mår för jävla gött nu azz :)

Underbart o va tillbaks i skolan va? Hua. Ännu en vecka har flytit på utan att man lärt sig något egentligen. Det händer ju ingenting. Det daltas om allt, men tydligen står daltning med i kursplanen. Så då är det bara att acceptera :)
Men, med en horisont av fritid framför mig så finns det vissa saker jag borde ta tag i, saker som hamnar lite i bakgrunden, om ens det. Det är dags för Maki att påbörja projekt Beach 2008!

Detta är det seriösaste projekt jag påbörjat sedan min pinball-turnering. Jag har väl sisådär två månader på mig, sedan ska ju brädan vara i topptrim. Basupplägget ser till en början ut enligt följande:
Gym - två gånger per vecka.
Löpning - en gång per vecka á 30 minuter.
Marias supermagövning - Fem kvällar per vecka.

Premiär är nu på lördag, då jag ska ut och springa.
Men, tänker väl ni, det där kommer han ju inte att hålla. JO! Härmed instiftar jag ett straff-system, så om jag inte gör mina bestämda saker, ja, då får jag ett straff. Vad det straffet är? Det är upp till er att avgöra! Kom gärna med förslag, och sedan kan vi ju ha små mysiga omröstningar.

Dock kan det ju finnas vissa omständigheter som gör att jag kan tänja på straffet, typ sjukdom eller andra godkända bortförklaringar. Det ryktas även om att folk vill satsa pengar på min vikt, om den ökar, sjunker eller är stabil, eller mitt midjemått. Får se om det kommer försigå svartspelande bakom min rygg. Hur som helst kommer ni, kära bloggläsare, få full insyn i hur det går med min träning. Ni kommer få bildbevis, siffror och allt annat av intresse från mina träningspass.

Ge mig gärna ett uppmuntrande ord i korridoren eller på msn, typ "Hej fetto". Försök få det att låta som ni menar det (om det mot förmodan inte skulle komma automatiskt).

Upp till kamp!

Home from Rome

Tihi. Här igen. Jag har saknat dig, min blogg. Fem dagar i Rom, och ja, det blev ju bra. Själva starten var, förutom att flygbussen gick 04.00, helt underbar. Framme vid vandrarhemmet visade de sig att jag o Erik (enda boyzzen i klassen) skulle sova på hotellrum, medan brudarna fick leka i 8-bäddarsrum med badrum utanför att dela med massa andra. Vi hade hårfön på rummet, det säger väl allt?! ;p

Och nu har jag kommit hem, såväl religiösare och mer allmänbildad som kulturellare och tröttare än för fem dagar sedan. Religiösare eftersom alla kyrkor va så sjukt fina och helt jävla otroliga. Nästan så jag önskar jag var katolik så jag kunde pallra mig till Peterskyrkan och fråga Gud varför han fixade en så pampig kyrka. Hela Rom var galen. Statyer, slott, kyrkor och obelisker o vartenda hörn...Det var Colosseum och det var Vatikanstaten, det var vin och det var pasta.

Det går inte att skriva allt. Blir nog rätt enformigt för min vokabulär fixar nog inte att variera adjektiven mer än till orden "sjukt, galet, otroligt, pampig". Så vi skippar det. Det har varit helmysigt med massa kul minnen. Bland annat har jag improvat mitt spelberoende genom att vinna på en spelautomat, runt 11 Euro, vilket gör att det enda jag tänker på är spelautomater, tre körsbär i rad och enarmade banditer.

Från en bandit till en annan...Nämligen mig själv. Det var väl åtminstone vad vakterna på Vatikanmuset trodde om mig då min matsäckspåse gick igenom scannern innan man fick komma in. Jag hade smugglat med mig en matkniv från frukosten, som jag skulle skära bröd med sen när det blev lunch. Och när påsen gick igenom där blev det liv på vakterna. På skärmen syntes en kniv klart och tydligt. Wups, jag blev bortförd av en vakt och fick lämna ifrån mig min påse. Terrorist-Maki! För att vi ska slippa spekulationer: Ja, jag hade tänkt kasta kniven i taket på Sixtinska Kapellet.

Italienare är annars rätt kul. En försäljare kom fram och ville sälja ngt tjafs till typ Maria som satt bredvid mig.
- For you, honey, sa han till Maria.
- I´m your honey, sa jag till honom.
Han pekar på ett marijuanablad han hade som halsband och låtsades röka på med handen och pekade på mig. Han trodde jag var hög :O

Mycket kul. Makipaki vill tillbaks till Rom, men om typ lång tid. Måste ju vara hemma i lugna, trygga Ljungsbro och bearbeta alla uppelevelser jag fått i typ ett år. Sen kan jag ge mig ut på äventyr igen ;D

Wrooooooom

In Paris or in Rome, the same good vibrations
I love Europe

Jaaaa jag åker till Rom nu. Får se hur kul det kan bli. Hemma lördag, försök stå ut.
Pussssss!