NÄÄ?

Det var en gång en blogg. Bloggen föddes den 22 maj 2006, och 1217 inlägg, eller 5,5 år senare, dog den. Trodde alla. Elaka tungor hävdade att bloggens ägare gjort allt detta med avsikt, först lockat in folk i ett beroende, och sedan helt enkelt sluta bara för att få se lidandet han hade möjlighet att orsaka. Extremisterna hävdade att han borde stenas, medan den allmänna opinionen tyckte att en fullkorning vore ett bättre straff.

Efter att tag lugnade sig folkmassorna. Man trodde att Herr "Glitter och glamour" hade gått under jorden. Men skam den som ger sig. 1217 inlägg, 5,5 år, det ska inte bara kastas bort. Det är en epok som gick i graven, men som återuppstod. Med ganska lite självinsikt påstår han att han var en av pionjärerna inom svenskt bloggande, och även om han tycker det är ganska patetiskt att skriva om sig själv i tredje person, så gör han det. Pinsamheter är inget som stör honom, vilket gjort denna blogg till en av den genom tiderna mest framgångsrika skriven av en ljungsbrobo.

För även om mycket är sig likt sen sist, har vissa saker förändrats. De närmsta 6 månaderna ska han styra upp ett halvbekannt bilföretag. Solbränd efter julfirande i Egypten ska han, boende i staden som var borta men blev ett andra hem, även försöka organisera intressant fritid, där han ser sig själv smita en i en hotellobby efter jobbet för att varva ner lite och smutta på en Johnny Walker. Kanske kommer han även ladda upp puttinutti-bilder innehållande kärlek, för till tidigare kända ( ex. pulvermos, smör och Lejonkungen), kan därtill läggas den till människor. Pluralis då han räknar sig själv som en.

Som ni ser, hans liv är lätt värt att läsa om. Han är tillbaks. Starkare (sant), snyggare (ganska sant), och mer ödmjuk (förmodligen inte sant) än någonsin.
Han är Marcus.