Så var vi här igen, samma visa var sjunde dag. Tjo och fadderittan vad roligt med helg! Denna helg ska bli skön, har jag tänkt. Jag försov mig imorse, men alltid blir jag förvånad över hur snabbt allting egentligen kan gå, bara jag vill. 7.44 säger jag hej till livet, 8.25 på jobbet (först, tyskar jobbar sent istället. Weird) kastar jag mig över inköpsprocesser. Jo, förutom att gå runt och känna mig viktig samt pungsvettas (frodas fint vad stillasittande i jeans) gör jag lite olika grejor. En grej är att checka läget hur företagets svenska divisions inköpsprocess går till, för att den tyska funkar inte lika bra. Sen utvecklar bla jag ett "key performance index"-system för företaget, samt ett forum på internet för alla verkstäder i Tyskland.
Otroligt att jag inte delgivit er denna information tidigare. En morgon i veckan när jag gick till t-banan kom jag på hur jävla mycket jag nog saknar Gomorron Sverige. Väder-Åsa, liksom. Det är inte lika kul med tysk effektivitet, där de drar genom 4 dagars väder under minuten. Annars är jag oftast rädd vid min t-bana. Det går alltid många och feta duvor där. Duvor kan knappt flyga, och när det blåser har de inte en aning om vad de gör, de flaxar bara. Så när jag kommer där, mot en flock och alla flyger (snarare blåser) iväg är jag alltid fullt övertygad om att jag kommer få en i magen. Än så länge har jag sluppit.
Ännu har jag inte fått borrelia. För er som undrar. Nu ska jag röra runt i mina pooooommes. Tjo!
1 comment:
Åsa <3 Ulf :) Eller kanske mer tvärtom...
Post a Comment