Kolla hur normal jag är

Gick förbi en dvärg idag på väg hem från bussen. Dock kände jag mig ond när jag, med mina långa kliv, enkelt gled förbi stackarn som jobbade frenetiskt med sina korta ben för att ta sig fram. Jag tänker att han tror att jag liksom visar upp mina långa ben, "haha, kolla mina ben. Syyynd för dig att dina ben når upp till min knäskål". Så gör jag ju inte, men kan han tro det? Det är samma sak med andra handikappad..sorry, funktionshindrade, jag känner alltid, trots att jag inte gör det, att jag skryter med att jag är normal.

Står en tant och plockar äpplen i affären och darrar utav bara satan i händerna tror jag att hon tänker att jag tänker "Haha, kolla min stabila hand" när jag plockar äpplen bredvid. Kommer en lirare med värsta nackstödet vågar jag knappt visa min hals för jag tror att de ser på mig att jag är jävligt nöjd över att min nacke klarar sig själv.

Med ett samvete svart som sorg ser jag fram emot denna sista januarivecka. Eller februari menar jag visst, jösses så tiden går. Om en vecka är det ju måndag igen.