Herr diskberg vill leka, men nej, det är läggdags så det blir väl till att vänta på att få umgås med grabben tills imorn. Och han som hade gjort sig så fin med stekpannor, kastruller och alla möjliga slags köksredskap. Nej, det blir inget ikväll. Han var bortprioriterad för en sväng till Ljungsbro. Nyttjade mitt nyinköpta årskort för first time. Obehagliga 4750:- pungade jag ut för det, ni fattar att det tog emot att trycka pin-kod sen okej på kortläsaren, se summan på displayen och acceptera. Men nu är det gjort och det känns vääärt! Schtek-Maki tänker fan inte äckelcykla den låååånga vägen till skolan!
Min mobil börjar krångla igen btw. Nu är displayen ondskefull. När jag slidar ihop den så, vips, så kan hela displayen, visningsbild och så, hamna uppochner, försvinna eller blinka massa. Gosh, denna mobil azz. Men jag är så snäll så jag vill ju inte skylla på mobilen, för jag gillar ju den. Säkert jag som är en dålig ägare! Vi är ju polare, han och jag!
Apropå polare. Fick en ny själsfrände. Denna gång är det en konstnär boende på socialen som fångade in mig då han kom fram på rese och sade "Hej medmänniska" till mig. Han visade sina tavlor, berättade om hur Linköping växer och växer, förklarade varför det heter Braskens Bro samt drog lite fräckisar. Mellan det pratade vi om alllvarliga saker som cancer, orättvisa i världen och rock'n'roll. Visst var han lite full, men det var fanimej ett av de intressantaste samtal jag haft på ett tag. Garanterat det intressantaste jag någonsin haft på en stadsbuss ever.
Min vän diskberget säger att han vill bli gnuggad av diskborsten. Icke! Nu ska vi sova och drömma. Drömma om flickan i Paris, lyssna på rock'n'roll i hörlurar och dricka whiskey. Skulle min vän från bussen göra iaf!
3 comments:
Haha, de där Nokiamobilerna lyckas tydligen ofta skaffa sig dåliga ägare...
Jag vill också träffa en sån där skön snubbe ju! Att någon säger "hej medmänniska" och verkligen menar det är ju fantastiskt :)
Ursäkta att jag frågar...men med din bloggs djupt filosofiska framtoning är det lätt att bli förvirrad. Träffade du verkligen en man, eller är han bara en metafor för den nya Marcus, som festar konstant, bor bland "speciella" individer, blir stött på av flickor och numera även åker buss?
Jag blir alltid lika rädd när en anonym kommenterar, även om jag vet att det inte är en anonym. Hej, jag borde ha mer spänning i vardagen.
Hur som helst. Klart att jag träffade mannen! Förstår inte riktigt hur han skulle vara en metafor för mig, hänger inte riktigt med där faktiskt. Menar du att jag är på väg mot socialen, där han ju bodde? Vill se dig utveckla din analys :D
Dessutom...är jag så ny egentligen? Jag tror inte jag förändras jättemkt trots allt, men lätt att säga själv ;p
Post a Comment