Makis livsåskådning

En ganska vågad omröstning tycker jag. Men eftersom min självdistans är så god så vågar jag ta ett nederlag, för jag vet ju att alla löves me ändå.
Christer ja. Alla hatar killen, och ju mer folk hatar honom, desto mer älskar jag. Jag gillar I Love Europe av följande anledningar;
Det är en bra låt - 25%
Christer är en helcool man - 40%
Snygg scenshow - 15%
Alla andra hatar honom - 20%

Even funnier när man provocerar :)
Religionsprov idag, och slappisvecka framför sig. Igen. Provet var på massa killar som suttit och funderat över livet, och kommit fram till massor revolutionerande saker. På köpet blev de flesta typ galna och psykiskt sjuka. För att utmana ödet tänkte jag också tänka lite över mitt liv.
Makis livsåskådning: Livet har inget individuellt syfte, bara att glömma och forget. Varje individ är en liten bricka i ett stort jävla mega-pussel, där våra handlingar och de val vi gör inte spelar någon som roll alls för helheten. Gör vad du vill, du kan ändå inte påverka mer än ditt eget liv, eller, om du tycker det är kul, denna planet.

Det finns ett öde. Åtminstone finns ett öde för planeten, men kanske inte för dig själv, som individ. Om jag dör i en tågolycka imorgon eller glad och lycklig om 70 år spelar ingen roll för helheten, jag är ju bara en liten liten människa. Jag tror det finns någon eller något som tänkt att "nej nu vore det lattjo att fixa ett universum", så han slängde ihop lite materia och lät det säga boom. Lät enkelt, eller hur? Men den här saken hade räknat ut allt, allting om vad som händer med jorden, som med allting annat, är förutbestämt. Den här grejen, som skapade boomet, sitter säkert och följer allt, med manus i hand. Vi är ju faktiskt bara uppbyggda av atomer, alla med sina elektroner som endast kan snurra på vissa ställen.

Jaha, och livet känns ju ganska meningslöst, tänker ni? Jo, så kan man se det. Men jag väljer att se det like this: Jag har inga som helst krav eller något på mig, utan den enda jag behöver tillfredsställa är mig själv. Hur jag gör det, bestämmer jag själv. Jag har ingen Gud som bestämt att jag måste vara go, glad och kärleksfull mot varje för att det är min mening med livet. Jag har ingen som sagt att jag måste leva äkta och skapa saker och ting för att uppnå mitt syfte. Jag bara finns. Sen om jag känner för att rädda världen med någon ny, fiffig matematisk metod som hindrar växthuseffekten, ja, då får jag väl lägga fram den om jag vill. För världen har redan ett öde.

Nej, det enda syfte vi har är att finnas. Mer ska vi inte göra. Därför är det fritt fram att köra sitt race, fylla sitt liv med vad man själv anser göra en lycklig. I mitt fall är det melodifestivalen, kaffe och rakblad.

Så, det är mina tankar. Nu ska jag kolla bärbar dator, jag sååå vill ligga och mysa i sängen med msn och allt. Groar. Sen kom Maria på den briljanta idén att göra en top10-lista över sina msn-kontakter. Jag är på. Får se om listan publiceras eller ej.