Musik-diskriminering

Jag är själv medveten att alla inte gillar schlager. Jag vet faktiskt att det kanske inte är så många som har det som favoritgenre, att det kanske är så att jag är lite mer ensam än alla Green Day, Robbie Williams och Mando Diao-fans överallt. Men bara för det ska jag väl inte behöva särbehandlas? Jag ska väl inte behöva vara förföljd, ständigt påmind om mitt särintresse? För det, mina damer och herrar, var precis vad som hände idag. Klassen skulle fylla i en enkät om musik från några estet-emosar på Folkunga.
"Vilken musikstil passar bäst in på dig?"
Alternativ (typ): EMO, punk, hårdrock, pop, osv osv.
Men inte ett alternativ med schlager. Nehe. Letade febrilt efter dansband. Nehe. Kul. Ni, era folkunga-kommunist-emosar, fick mig att må dåligt heela dagen. Fattar ni inte hur jag kände? Tror ni inte att jag kände mig ganska lite värd, där jag satt, med en musikstil ni inte ville ha med/inte visste fanns/trodde folk ogillade i er lilla undersökning? Va? Va? Va?

Efter att ha fått själv skriva dit mina alternativ på pappret, har jag gråtit oavbrutet. vad ska jag göra med mitt liv? Är jag värd att leva, nu när jag vet att folk inte tar min musik på allvar? Det är ni, emosar, som har fått mig ner i skiten. Jag kommer börja skära mina handleder i min ångest. Jag kommer svartsminka mig så mascaran hänger långt ner i ansiktet. Tack vare er. Och det ska ni veta, att...
Det var smidigt sätt o rekrytera nya medlemmar ;-)


För att klargöra för möjliga blondies som läser detta: Nej, jag är inte bitter. Egentligen är de bara kul att jag fick fylla i det själv, för fan, man vill ju vara special ;p
Det enda som är heeeeelt sant är att jag skär mina handleder. Ingen har väl undgått mina ärr på underarmarna?

Nej, förlåt. Nu ska vi vara allvarliga. Det är väl kanske inget o skämta om. Dom där personerna har det säkert jäätteeejobbigt. Grejen jag inte fattar är ju ändå, varför man skär sig. Liksom, o man inte mår bra och vill ha smärta eller va man nu gör de för...Gör ngt annat för h-vete, för ni vill väl inte att folk ska se att ni mår dåligt? Eller är de kanske det? Är det uppmärksamheten ni är ute efter, eller kanske ett rop efter hjälp då ni inte vågar säga det rätt ut?
Men nej, hur jävla dåligt jag än mådde skulle jag fanimej inte skära mig. Alltså, tänk er där, sitta me rakbladet i handen, och snitta till på sig själv. Ne, jag väljer nog piller jag då.
Men usch va tragiskt. Jag reflekterar över vilken metod jag skulle använda vid typ självmord. Är mitt liv så mörkt? Ne, svaret är nog att det är sent och det är mörkt utomhus. Ska nog lägga mig va.