Är den inte fin?? Ojojoj. Okej, vi börjar på rött. Där vet ni nog det mesta. Flyg till Bangkok, byte och sen mot Krabi. Bil till Koh Lanta, där vi var 9/12-15/12. Där tog jag dykcertifikat, snorklade och badade i det goa havet.
Men det där är gammalt skrot. Nu kommer det nya.
Grönt streck: Lördagen den 15:e bar det av ill Phi Phi Islands från Koh Lanta med färja. Jag lyckades knipa en fin plats i fören med typ förargrejen som ryggstöd. Jätteschönt i solen, satt bredvid ett gulligt skånskt par i 20-årsåldern. Och visst måste man ha lite medlidande med tjejen bredvid mig. För Marcus somnar. Okej, inte så farligt. Men om man sover samt snarkar oavbrutet i en timme så får man tycka synd om flickan. Vi satt rätt tajt, var rätt fullt på båten, kanske 5 cm mellan lr nåt. Fattas bara att jag skulle lagt huvudet på hennes axel och dreglat. Vete fan om jag ändå inte gjorde det? Men det är ju för tusan jobbigt att vara på semester.
Efter 2 timmar var vi framme på Phi Phi, ön som drabbades hårdast i Tsunamin. I stort sett allt blev förstört, men trots att de byggt riktigt bra och lyckats återbygga "fasaden", så ser man ändå¨rejäla spår. Mycket brädor, takpannor och annat skrot som bara ligger som man inte hunnit ta bort, då man haft fullt upp med att bygga nytt. Men imponerande att man kommer igång så starkt ändå, var bara 2 år sedan och ändå är man typ back to basic.
Hotellet vi kom till var kanon! Det hade blivit fel i bokningen, så vi fick lyx-bungalows istället för de vi egentligen beställt! Får väl erkänna att jag typ bara låg vid poolen, vet inte varför men pallade inte gå ner till stranden.
En dyktur, den första utanför kursen så att säga, gjorde jag och pappa också. Vi dök i grupp tillsammans med ett par tyskar. Hallo hallo, ich spreche ein bisschen deutsch, sa jag och efter det så blandade jag tyska och engelska under hela dagen. Suck. Pinsamt då man skulle snacka med engelska Henry, som hade "koll" på oss i gruppen. Riktigt goa dyk, såg hajar och sköldpaddor. Just sköldpaddorna var riktigt coola, och rejält stora också! Alltså, det börjar faktiskt kännas riktigt stabilt där på 18 meters djup. Kan slappna av och koncentrera mig på allt att titta på. Finns så jävuslkt mycket...Man ser ngt nytt varje gång!
Phi Phi är ju lite mer av en partyö. Från rejält lugna Koh Lanta, där varannan person var svensk, till Phi Phi med massa barer och ungt folk. Tyckte det var rätt kul, även fast man inte direkt springer runt och partajar på familjesemestern, så är det skönt med atmosfären.
Man springer ju heller inte runt och raggar heller, men spana kan man ju.
Såg en grabb i rosa tröja en kväll. Rosa. Kille i rosa. Jag reagerade instinktivt och började kolla honom. Troligen 18, stockholmare med sina 2 tjejkompisar. Var dom bara 3, var ju frågan som dök upp? Då måste han väl vara gay? Eller? 2 tjejer 1 kille på semester i Thailand? Måste vara så! (såg honom nästa kväll med samma personer). Blond och lagom söt. Ingen sån där pang boom wow, utan mer lagom. Tihi. Haha fjolla.
So, det var Phi Phi. Trots att vår bungalow låg högt upp och det var som ett jävla konditionspass att ta sig dit (och det behövdes kanske? Måste säga att jag säkert gått upp både 3 och 4 kg haha) så var det bättre här än Koh Lanta. Och nu är det slut får denna gång. Men jag kommer återkomma till kartan, så spara den ;-)
Ska spela pingis med Eric idag. Usch. Frågan är om jag kommer orka ta mig över barriären eller inte?
No comments:
Post a Comment